Finland har länge haft en positiv ekonomisk utveckling. Enligt den tyska finanskoncernen Allianz var Finland förra året det konkurrenskraftigaste landet i EU. En förklaring till den positiva utvecklingen är en ansvarsmedveten och målinriktad ekonomisk politik. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen slog till i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Detta har uppnåtts genom en högklassig utbildning och en stor satsning på forskning och utvecklingsarbete som i sin tur försett arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och bidragit till en sysselsättning som skapat välstånd och konkurrenskraft.
Trots den positiva utvecklingen finns det en växande grupp som inte klarar sig ekonomiskt. I över 200 000 hushåll räcker de egna inkomsterna till uppehället utan man är beroende av utkomststöd. Orsakerna till behovet av hjälp för det dagliga uppehället är flera och ibland överraskande. Och behovet ökar. I år har exempelvis Vasa hittills betalat en halv miljon euro mera i utkomststöd än ifjol. Den främsta orsaken är att levnadskostnaderna stigit. Basförnödenheter som el, hyror och mat har blivit dyrare och socialskyddet har inte höjts i samma takt.
Inkomstklyftorna har ökat drastiskt den senaste tiden. När förtjänstnivån för höginkomsttagare har stigit stiger även gränsen för fattigdomsnivån. Låginkomsttagare har inte hängt med i utvecklingen och skattelättnaderna har också bidragit till växande skillnader.
Inom EU beräknas fattigdomsgränsen för en person när hans eller hennes inkomster är högst 60 % av befolkningens medelinkomst. De som lever på gränsen eller under i Finland är arbetslösa, pensionärer, ensamförsörjare, studerande och familjer med många barn. Pensionärer har allt oftare måste ty sig till utkomststöd på grund på grund av oförmånligt index, som leder till att pensionerna släpar efter. Svårast har de som måste leva på sin folkpension.
Det här innebär två stora utmaningar. Låt oss hoppas - och bidra till att finanskrisen påverkar Finland i så liten grad som möjligt. Syselsättningen och tillväxten är grunden för välfärden och socialskyddet. Men under alla omständigheter bör grundskyddet förbättras, annars tvingas ännu flera människor att ty sig till utkomststöd och brödköer.
För tillfället lever ungefär 650 000 människor i Finland under fattigdomsgränsen. Talande för utvecklingen är att statsandelarna till kommunerna för utbetalande av utkomststöd höjs till 223 miljoner nästa år jämfört med 202 i år, det vill säga med 10 procent trots en god allmän utveckling. Det behövs uppenbart nivåförhöjningar inom socialskyddet. Inom EU har diskuterats att slopa mathjälpen till fattiga. Mathjälpen har tagits från EU:s interventionslager och sedan lagren sinat måste maten nu köpas från marknaden. Finland och majoriteten av EU-länderna anser att EU också i fortsättningen skall finansiera matpaketen. Om en överenskommelse inte kan nås är det mycket naturligare att höja utkomststödet än att fördela matpaket.
Hjälp behövs ofta snabbt, eftersom man inte klarar sig länge utan pengar i dagens samhälle. För tillfället måste en klient vänta i genomsnitt två veckor innan hjälp kan fås. Så kan det inte fortsätta. Enligt nya bestämmelser ska i brådskande fall hjälpen fås samma eller följande vardag. I andra än brådskande fall ska beslut fattas utan dröjsmål och senast den sjunde vardagen efter att ansökan inlämnats. Det behövs flera tjänster i många kommuner.
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
