Är öst ute?
Det känns naturligt att inleda hedersuppdraget att skriva kolumner för tidningen Östra Nyland genom att sätta ner några tankar om landskapet Östra Nyland till pappers.
Då den finska samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland firade sitt 50-års jubileum för två veckor sedan presenterade en av dem som skulle hålla tal sig som "östnylänning" och tillade "vilket ju är omodernt". Detta fick mig att haja till - är det faktiskt så?
Identitetsmässigt är det säkert så att många, framför allt svenskspråkiga, fortfarande känner sig som östnylänningar. Födda och uppvuxna i Pernå eller Lappträsk, sedermera förde yrkeslivet eller kärleken en till Lovisa, Liljendal eller till Borgå. Samtidigt har vi en växande skara nyinflyttade till främst Sibbo och Borgå som bär på en helt annan identitet. De arbetar i huvudstadsregionen och attraheras av närhet till både god service och natur i sina nya hemkommuner. Gemensamt för de flesta bosatta i Östra Nyland är väl att begrepp som östnyländsk markplanering eller intressebevakning känns främmande och byråkratiskt.
Diskussionen om landskapens framtida vara eller icke vara ter sig säkert som en skuggboxning där politiker serverar varandra politiska smockar i form av obegripligheter som landskapsplan och intressebevakning. Ändå är det just detta som landskapen handlar om. Landskapen skall ta tillvara medlemskommunernas intressen och se till att de rätta beteckningarna finns med i landskapsplanen för att kommunen sedan mera i detalj skall kunna planlägga t ex bostads- eller industriområden.
Landskapsplanen styr all annan planläggning. För mig är det viktigt att de östnyländska kommunerna kan utvecklas så att helheten mår bra. Att gå in i Nylands förbund och ha samma landskapsplan som Helsingfors stad ter sig allt annat än attraktivt då man läser huvudstadens syn på hur Östra Nyland borde utvecklas. Helsingfors stad vill bl a att vi i Östra Nyland skall reservera mark för avfallshantering, flygfält och skjut- och motorsportbanor. Med skilda landskapsplaner kan de önska sig allt detta, med gemensam plan kan de driva igenom det också.
Jag är övertygad om att alla delar av vårt landskap bäst utvecklas inom landskapet Östra Nyland. Om våra kommuner mår bra och utvecklas mår också människorna bra. Oberoende av identitet, att vara östnylänning, också inom politiken, betyder ju inte att man ignorerar viktiga frågor som metropolområdets utveckling. Det betyder bara att man sätter villkor för sitt engagemang. Inte betyder det heller att man är omodern.
Mikaela Nylander
Gruppanföranden |
Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse
Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00
Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling
Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00
Regeringens budgetramar 2007-2011
Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU
Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00
Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.
"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
