Nylander: Är öst ute?

13.11.2008 kl. 10:18
Är öst ute?

Det känns naturligt att inleda hedersuppdraget att skriva kolumner för tidningen Östra Nyland genom att sätta ner några tankar om landskapet Östra Nyland till pappers.

Då den finska samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland firade sitt 50-års jubileum för två veckor sedan presenterade en av dem som skulle hålla tal sig som "östnylänning" och tillade "vilket ju är omodernt". Detta fick mig att haja till - är det faktiskt så?

Identitetsmässigt är det säkert så att många, framför allt svenskspråkiga, fortfarande känner sig som östnylänningar. Födda och uppvuxna i Pernå eller Lappträsk, sedermera förde yrkeslivet eller kärleken en till Lovisa, Liljendal eller till Borgå. Samtidigt har vi en växande skara nyinflyttade till främst Sibbo och Borgå som bär på en helt annan identitet. De arbetar i huvudstadsregionen och attraheras av närhet till både god service och natur i sina nya hemkommuner. Gemensamt för de flesta bosatta i Östra Nyland är väl att begrepp som östnyländsk markplanering eller intressebevakning känns främmande och byråkratiskt.

Diskussionen om landskapens framtida vara eller icke vara ter sig säkert som en skuggboxning där politiker serverar varandra politiska smockar i form av obegripligheter som landskapsplan och intressebevakning. Ändå är det just detta som landskapen handlar om. Landskapen skall ta tillvara medlemskommunernas intressen och se till att de rätta beteckningarna finns med i landskapsplanen för att kommunen sedan mera i detalj skall kunna planlägga t ex bostads- eller industriområden.

Landskapsplanen styr all annan planläggning. För mig är det viktigt att de östnyländska kommunerna kan utvecklas så att helheten mår bra. Att gå in i Nylands förbund och ha samma landskapsplan som Helsingfors stad ter sig allt annat än attraktivt då man läser huvudstadens syn på hur Östra Nyland borde utvecklas. Helsingfors stad vill bl a att vi i Östra Nyland skall reservera mark för avfallshantering, flygfält och skjut- och motorsportbanor. Med skilda landskapsplaner kan de önska sig allt detta, med gemensam plan kan de driva igenom det också.

Jag är övertygad om att alla delar av vårt landskap bäst utvecklas inom landskapet Östra Nyland. Om våra kommuner mår bra och utvecklas mår också människorna bra. Oberoende av identitet, att vara östnylänning, också inom politiken, betyder ju inte att man ignorerar viktiga frågor som metropolområdets utveckling. Det betyder bara att man sätter villkor för sitt engagemang. Inte betyder det heller att man är omodern.

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37