Nylund: En god förvaltningslösning

14.11.2008 kl. 13:29
Senaste torsdag avgjorde regeringen hur skogscentralernas verksamhet påverkas då Karleby stad från och med årsskiftet slås ihop med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner. Sfp har aktivt arbetat för att nuvarande Karleby stads skogsägare fortsättningsvis ska får sin service från den tvåspråkiga Kustens skogscentral, och det blev också regeringens beslut. De övriga delarna av nya Karleby, det vill säga nuvarande landskommunerna, kommer att få sin service från Södra Österbottens skogscentral på samma sätt som de får det idag.

Regeringens grepp är nytt och måste betraktas som mycket positivt. Det visar att en förvaltningsförändring, i detta fall en kommunfusion, inte per automatik måste betyda att man bryter sönder fungerande förvaltningsmodeller. En betydande majoritet av nuvarande Karlebys stads skogsägare har svenska som modersmål och beslutet gjordes uttryckligen med avsikt att trygga servicen på modersmålet för alla skogsägare i området.

En liknade lösning har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som ansvarar för lantbruksavbytarverksamheten, valt när man ändrar sina förvaltningsenheter i nejden nu vid årsskiftet. Avbytarverksamheten i Pedersörenejden, Kronoby kommun och nuvarande Karleby stad kommer från och med nyår att administreras från Pedersöre. De övriga delarna av sammanslagna Karleby stad kommer att administreras från Toholampi. Bevekelsegrunden för det beslutet är ungefär det samma som regeringen använder gällande skogscentralen; man säkerställer att kunderna får sina tjänster på sitt eget modersmål, oberoende om det är svenska eller finska.

Kustens skogscentral kan på många sätt fungera som en förebild för hur det går att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktiska och språkliga hänsyn och att man inte alltid behöver stirra sig blind på geografin. Kustens skogscentrals verksamhetsområde omfattar Österbotten, Åboland och Nyland. Huvudkontoret finns i Esbo, man har ett regionkontor i Vasa och dessutom finns det sex områdeskontor. När det gäller skogsförvaltningen är det en rationell lösning att ha en skogscentral med en stark tvåspråkig service.

Den andra särprägeln som Kustens skogscentral har är att man sköter om främjande av ett hållbart skogsbruk och sköter lagstadgade myndighetsärenden också för den utmanande Helsingsforsregionen. Det som gör Helsingforsregionen så utmanande är att majoriteten av skogsägarna där äger skog långt borta från sin boningsort och att de inte är så lätta att nå. Det här innebär förstås relativt sett höga kostnader per utförd tjänst eller avverkad kubikmeter, vilket är en utmaning när den statliga skogsförvaltningen på samma sätt som övriga statliga myndigheter piskas av produktivitetsprogram.

Exemplet med Kustens skogscentral visar att man kan hitta kreativa lösningar som beaktar språklig service också för myndighetsadministration när viljan är god. Om man ställer kunden i centrum i stället för att fokusera på en stelbent geografisk modell så går det att åstadkomma ypperliga lösningar, något som ovannämnda fall visar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15