Senaste torsdag avgjorde regeringen hur skogscentralernas verksamhet påverkas då Karleby stad från och med årsskiftet slås ihop med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner. Sfp har aktivt arbetat för att nuvarande Karleby stads skogsägare fortsättningsvis ska får sin service från den tvåspråkiga Kustens skogscentral, och det blev också regeringens beslut. De övriga delarna av nya Karleby, det vill säga nuvarande landskommunerna, kommer att få sin service från Södra Österbottens skogscentral på samma sätt som de får det idag.

Regeringens grepp är nytt och måste betraktas som mycket positivt. Det visar att en förvaltningsförändring, i detta fall en kommunfusion, inte per automatik måste betyda att man bryter sönder fungerande förvaltningsmodeller. En betydande majoritet av nuvarande Karlebys stads skogsägare har svenska som modersmål och beslutet gjordes uttryckligen med avsikt att trygga servicen på modersmålet för alla skogsägare i området.

En liknade lösning har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som ansvarar för lantbruksavbytarverksamheten, valt när man ändrar sina förvaltningsenheter i nejden nu vid årsskiftet. Avbytarverksamheten i Pedersörenejden, Kronoby kommun och nuvarande Karleby stad kommer från och med nyår att administreras från Pedersöre. De övriga delarna av sammanslagna Karleby stad kommer att administreras från Toholampi. Bevekelsegrunden för det beslutet är ungefär det samma som regeringen använder gällande skogscentralen; man säkerställer att kunderna får sina tjänster på sitt eget modersmål, oberoende om det är svenska eller finska.

Kustens skogscentral kan på många sätt fungera som en förebild för hur det går att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktiska och språkliga hänsyn och att man inte alltid behöver stirra sig blind på geografin. Kustens skogscentrals verksamhetsområde omfattar Österbotten, Åboland och Nyland. Huvudkontoret finns i Esbo, man har ett regionkontor i Vasa och dessutom finns det sex områdeskontor. När det gäller skogsförvaltningen är det en rationell lösning att ha en skogscentral med en stark tvåspråkig service.

Den andra särprägeln som Kustens skogscentral har är att man sköter om främjande av ett hållbart skogsbruk och sköter lagstadgade myndighetsärenden också för den utmanande Helsingsforsregionen. Det som gör Helsingforsregionen så utmanande är att majoriteten av skogsägarna där äger skog långt borta från sin boningsort och att de inte är så lätta att nå. Det här innebär förstås relativt sett höga kostnader per utförd tjänst eller avverkad kubikmeter, vilket är en utmaning när den statliga skogsförvaltningen på samma sätt som övriga statliga myndigheter piskas av produktivitetsprogram.

Exemplet med Kustens skogscentral visar att man kan hitta kreativa lösningar som beaktar språklig service också för myndighetsadministration när viljan är god. Om man ställer kunden i centrum i stället för att fokusera på en stelbent geografisk modell så går det att åstadkomma ypperliga lösningar, något som ovannämnda fall visar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp