Statens regionförvaltningsreform spårar ur!
Det är med stigande oro jag följt med hur våra regeringskumpaner agerar eller låter bli att agera i den statliga regionförvaltningsreformen. Ännu har inga definitiva beslut fattats, och därför hoppas jag att vi i slutändan får se förnuftet segra.
Vi börjar med landskapet Mellersta Österbotten och dess orientering mot norr eller söder. Skall Mellersta Österbotten få ingå i sitt naturliga samarbetsområde motsvarande tidigare Vasa län med landskapen Österbotten och Sydösterbotten då det gäller att bilda samarbetsområde för närings-, trafik- och naturresurscentralerna (så kallade Ellu-myndigheten)? Det vill Karleby stad, det vill landskapet Österbotten, det vill Jakobstadregionen, det vill företagen och näringslivet samt Österbottens Handelskammare, men det vill inte styrelsen för Mellersta Österbottens landskapsförbund (MÖF). De vill höra till samma område som Ulåeborg och Kajana. Till saken hör också att beslutet i MÖF fattades med minsta möjliga marginal (6-5).
Minister Mari Kiviniemi har under veckan sagt att för henne är landskapets åsikt avgörande. Hennes resonemang håller emellertid inte. För hela reformens del finns sagt att man i mån av möjlighet skall ta i beaktande
trafikförbindelserna, språkförhållandena, befolkningens storlek, företagens
antal på området samt produktions- och ekonomiska faktorer. Därför måste det gå att väga in också dessa omständigheter och inte bara landskapets åsikt, då den föredragande ministern och senare regeringen skall fatta beslut. Allt annat är orimligt. På något sätt känns det som om man därtill glömt bort det elementära med hela reformen. Att de nya som skall skapas skall tjäna näringslivet och stöda utvecklingen i regionerna. Det borde ju också vara så att förvaltningen
skall anpassa sig efter verkligheten. Inte tvärtom.
Sen har vi frågan om Vasa eller Seinäjoki som huvudverksamhetsstället för Ellu. En fråga som borde ha varit själklar från början, men som Seinäjoki skickligt lyckats lyfta upp på agendan. Också här lyser förnuftsargumenten med sin frånvaro, då man från centerhåll lobbar hårt för Seinäjoki. I Vasa finns idag vägdistriktet och miljöcentralen samt TE-centralen. TE-centralens funktioner kommer att finnas kvar också efter den här reformen i såväl Vasa som Seinäjoki och Karleby. Däremot handlar huvudortsfrågan i högsta grad om miljöcentralen och vägdistriktet. De fungerar väl utifrån Vasa idag, har tillgång till tvåspråkig personal och har ändamålsenliga utrymmen. En flyttning till Seinäjoki skulle innebära en enorm risktagning, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, för att inte tala om vilken dålig personalpolitik det skulle vara. Själfallet skulle också den fungerande tvåspråkiga servicen riskeras. Rekrytering av personal med goda svenska kunskaper är nämligen inte det lättaste i Seinäjoki. Det borde stå klart för var och en. Det skall därtill inte vara en belastning för Vasa att man har en stark tvåspråkighet, tvärtom.
Svenska Folkpartiets utgångspunkt är att söka konstruktiva lösningar på de ovannämnda problemen. Jag hoppas verkligen att samma konstruktiva anda också skulle finnas hos de övriga regeringspartierna.
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
