Nylund: ELLU - för folket eller partiet?

24.11.2008 kl. 14:47
Senaste onsdag uppvaktade österbottniska politiker och Österbottens förbund kommunminister Mari Kiviniemi (c) med budskapet att det nya statliga näringslivs-, trafik- och naturresurscentret, ELLU 9, borde placeras i Vasa. Alla sakliga argument talar för en placering i Vasa. Vasa har landets största miljöcentral med 90 fler arbetsplatser än i Seinäjoki. I Vasa finns vägdistriktet och sjöfartsverkets betjäningspunkt placerade idag och där finns också länsstyrelsen personal. I Vasa finns färdiga utrymmen för myndigheten, det finns kunnig personal som kan ge betjäning på båda språken och trafikförbindelserna till och från Vasa är ypperliga.

Vad talar då för en placering i Seinäjoki? Där finns varken lokaliteter eller personal. En förflyttning av befintlig personal brukar ha en tendens att leda till uppsägningar och strul i servicen. Det nya landsbygdsverket med huvudort i Seinäjoki kan fungera som exempel. Få av de tidigare anställda har antingen flyttat dit eller veckoslutspendlar och många centrala tjänstemän och -kvinnor i nyckelpositioner har sagt upp sig och övergått till andra uppgifter. I sinom tid hittar man säkert nya tjänsteinnehavare men faktum är att många ärenden och beredningar har fördröjts med upp till ett halvt år som en följd av personalflykten.

Det som talar för Seinäjoki som placeringsort handlar egentligen bara om partipolitisk maktkamp. Centerpartiet är starkt i Seinäjokitrakten och kommunminister Mari Kiviniemi är hemma därifrån. Hennes statssekreterare Timo Reina avslöjade med all önskvärd tydlighet sina preferenser i sin e-postkorrespondens med en kollega. Reina hävdade där att Vasa "talar med kungens röst". Han menar att endast historien och det svenska språket talar för Vasa. Inom den centerpartiskt styrda beredningen så slängs med andra ord alla goda principer och målsättningar överbord till förmån för politisk positionering. Sakargument, ekonomi och ändamålsenlighet verkar att väga oerhört lätt och omsorg om statsfinanser, servicenivå och funktionalitet tvingas underordnas Centerpartiets maktambitioner.

Märkligt är också tystnaden från samlingspartistiskt håll gällande placeringen av ELLU 9. Omsorgsminister Paula Risikko, också hon hemma från Seinäjoki, har valt att ligga lågt. Varför? Det torde i allra högsta grad ligga i samlingspartiets intresse att hålla in med ekonomiskt oändamålsenliga lösningar. Och från de Gröna hörs det varken bu eller bä.

Att driva en politik där man i regeringsprogram och ministerarbetsgrupper gemensamt ställer upp målsättningar om funktionalitet, effektivitet och rationell kundhantering för myndigheterna, och när det börjar närma sig beslut slänger alla principer överbord till förmån för partipolitisk egennytta kan inte bära i längden. När allt beslutsunderlag, nästan hela näringslivet och så gott som hela den personal som idag jobbar i de myndigheter som ska bilda det nya ELLU 9 talar för en placering i Vasa så måste det synas någonstans.

En lösning måste hittas. Den lösningen kan inte vara att inemot ett par hundra arbetsplatser flyttar från Vasa till Seinäjoki till en kostnad som snabbt blir oerhört stor. Lösningen måste hittas genom diskussioner, kompromisser och samarbete. Nu gäller det för alla österbottniska påverkare att smida medan järnet är varmt. I sak talar alla argument för Vasa och det måste också synas i slutresultatet.

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00