Nylund: ELLU - för folket eller partiet?

24.11.2008 kl. 14:47
Senaste onsdag uppvaktade österbottniska politiker och Österbottens förbund kommunminister Mari Kiviniemi (c) med budskapet att det nya statliga näringslivs-, trafik- och naturresurscentret, ELLU 9, borde placeras i Vasa. Alla sakliga argument talar för en placering i Vasa. Vasa har landets största miljöcentral med 90 fler arbetsplatser än i Seinäjoki. I Vasa finns vägdistriktet och sjöfartsverkets betjäningspunkt placerade idag och där finns också länsstyrelsen personal. I Vasa finns färdiga utrymmen för myndigheten, det finns kunnig personal som kan ge betjäning på båda språken och trafikförbindelserna till och från Vasa är ypperliga.

Vad talar då för en placering i Seinäjoki? Där finns varken lokaliteter eller personal. En förflyttning av befintlig personal brukar ha en tendens att leda till uppsägningar och strul i servicen. Det nya landsbygdsverket med huvudort i Seinäjoki kan fungera som exempel. Få av de tidigare anställda har antingen flyttat dit eller veckoslutspendlar och många centrala tjänstemän och -kvinnor i nyckelpositioner har sagt upp sig och övergått till andra uppgifter. I sinom tid hittar man säkert nya tjänsteinnehavare men faktum är att många ärenden och beredningar har fördröjts med upp till ett halvt år som en följd av personalflykten.

Det som talar för Seinäjoki som placeringsort handlar egentligen bara om partipolitisk maktkamp. Centerpartiet är starkt i Seinäjokitrakten och kommunminister Mari Kiviniemi är hemma därifrån. Hennes statssekreterare Timo Reina avslöjade med all önskvärd tydlighet sina preferenser i sin e-postkorrespondens med en kollega. Reina hävdade där att Vasa "talar med kungens röst". Han menar att endast historien och det svenska språket talar för Vasa. Inom den centerpartiskt styrda beredningen så slängs med andra ord alla goda principer och målsättningar överbord till förmån för politisk positionering. Sakargument, ekonomi och ändamålsenlighet verkar att väga oerhört lätt och omsorg om statsfinanser, servicenivå och funktionalitet tvingas underordnas Centerpartiets maktambitioner.

Märkligt är också tystnaden från samlingspartistiskt håll gällande placeringen av ELLU 9. Omsorgsminister Paula Risikko, också hon hemma från Seinäjoki, har valt att ligga lågt. Varför? Det torde i allra högsta grad ligga i samlingspartiets intresse att hålla in med ekonomiskt oändamålsenliga lösningar. Och från de Gröna hörs det varken bu eller bä.

Att driva en politik där man i regeringsprogram och ministerarbetsgrupper gemensamt ställer upp målsättningar om funktionalitet, effektivitet och rationell kundhantering för myndigheterna, och när det börjar närma sig beslut slänger alla principer överbord till förmån för partipolitisk egennytta kan inte bära i längden. När allt beslutsunderlag, nästan hela näringslivet och så gott som hela den personal som idag jobbar i de myndigheter som ska bilda det nya ELLU 9 talar för en placering i Vasa så måste det synas någonstans.

En lösning måste hittas. Den lösningen kan inte vara att inemot ett par hundra arbetsplatser flyttar från Vasa till Seinäjoki till en kostnad som snabbt blir oerhört stor. Lösningen måste hittas genom diskussioner, kompromisser och samarbete. Nu gäller det för alla österbottniska påverkare att smida medan järnet är varmt. I sak talar alla argument för Vasa och det måste också synas i slutresultatet.

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00