Lagmotion om beskattning av vissa varor, som säljes på passagerarfartyg

26.11.2008 kl. 15:25
Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik

Presentation av motionen:

Ärade herr talman! Riksdagen godkände nyligen regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser som gäller befrielse från mervärdesskatt och accis och tullfrihet för så kallade hemkomstgåvor. Genom ändringen höjdes värdegränsen för varor som får medtas skattefritt från nuvarande 175 till 300 för flyg- och 450 euro för sjöresenärer. Genom denna ändring överensstämmer finsk lagstiftning med Europeiska rådets direktiv om undantag för mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande till tredjeland.

Finansutskottet hade inga invändningar mot propositionens innehåll, men konstaterade i sitt betänkande att denna lagändring också borde ha föranlett en översyn av lagen om beskattning i vissa fall av varor som säljs ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik eller den så kallade provianteringsskattelagen. I 5 § i provianteringsskattelagen stipuleras om en värdegräns för hemkomstgåvor som levereras ombord. Denna värdegräns är idag 65 euro per hemkomstgåva och den har varit oförändrad alltsedan 1997.

De varor det handlar om är i första hand nyttoföremål som resenärerna behöver under sin resa, eller små gåvor till familjen eller vänner och bekanta. Fartygens så kallade hemkomstgåvor är vanligen finska märkes- eller designvaror. Redan det att dessa finska produkter är framsatta ombord på våra fartyg väcker ett intresse för dessa finska kvalitetsvaror hos utländska turister, vilket i sin tur leder till att de sedan uppsöker affärer i land som har ett avsevärt bredare sortiment av dessa varumärken. Det kan alltså sägas vara en form av marknadsföring av finska varor inför ett besök i land.

Försäljningen ombord på fartygen av hemkomstgåvor är blygsam, i genomsnitt 3 euro per passagerare. Försäljningens syfte är att möta den resande allmänhetens behov. Försäljningen är begränsad dels på grund av priset per vara, dels på grund av det begränsade försäljningsutrymmet ombord. Denna begränsade försäljning av hemkomstgåvor kan därför inte anses snedvrida konkurrensförhållandena med de landbaserade butikerna.

Herr talman! Mot bakgrund av penningvärdets utveckling och kostnadsökningarna under de 11 åren från 1997 till i dag borde värdegränsen ändras till förslagsvis 150 euro. Finansutskottet konstaterar behovet av denna ändring i sitt betänkande och efterlyser en ny proposition i skyndsam ordning. Med anledning härav föreslår jag att saken regleras på enklast möjliga sätt, nämligen genom att godkänna denna lagmotion.

----------

Lagmotionen: Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
Till riksdagen

I den s.k. provianteringslagen, som denna lagmotion gäller, regleras maximivärdet på en vara som ett passagerarfartyg kan ta in för försäljning för kunder utan skattemässiga konsekvenser. Regeln gäller för andra produkter än alkohol och tobak. Som exempel kan nämnas kläder, kosmetika och elektronik som säljs på passagerarfartygen. För tillfället är maximibeloppet per enskild vara 65 euro. Beloppet har inte korrigerats sedan år 1997.

Regeringen har gett en proposition till riksdagen om höjningen av värdegränsen för varor som passagerarna får föra iland. Värdegränsen för införsel av en vara utan skattepåföljder föreslås bli 430 euro, från den nuvarande värdegränsen på 175 euro. På samma sätt borde värdet för levererad vara till fartyget stiga från 65 euro till 150 euro. Ifall man inte i provianteringsskattelagen följer de konsekvenser inflationen har på varors värde, kommer kvaliteten på de varor som hålls till försäljning att sjunka. För tillfället förväntar sig fartygspassagerarna uttryckligen att varor som saluförs är märkesprodukter av kvalitet.

Varor och produkter som införskaffas till försäljning på fartyget, köps enbart från finska hamnar. Något som våra inhemska företag uppskattar och drar nytta av. Det syns även tydligt i att våra inhemska kvalitetsvaror är välrepresenterade i fartygens utbud.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag

att riksdagen godkänner följande lagförslag:
Lag


om ändring av 5 § lagen om beskattning av vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 13 juni 1969 om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969) 5 § 1 mom., sådant det lyder i lag 916/2001, som följer:

 

5 §
Skatter och avgifter som skall betalas med stöd av denna lag uppbärs inte för den mängd alkoholdrycker, öl, tobaksvaror, choklad och andra sötsaker, parfymvaror, kosmetika och toalettmedel som motsvarar fartygspassagerarnas behov och inte heller för den mängd varor som motsvarar fartygspassagerarnas behov, om deras pris per enhet vid leveransen till fartyget inte överstiger 150 euro.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


_______________


Denna lag träder i kraft den 20 .

_______________
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00