Lagmotion om beskattning av vissa varor, som säljes på passagerarfartyg

26.11.2008 kl. 15:25
Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik

Presentation av motionen:

Ärade herr talman! Riksdagen godkände nyligen regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser som gäller befrielse från mervärdesskatt och accis och tullfrihet för så kallade hemkomstgåvor. Genom ändringen höjdes värdegränsen för varor som får medtas skattefritt från nuvarande 175 till 300 för flyg- och 450 euro för sjöresenärer. Genom denna ändring överensstämmer finsk lagstiftning med Europeiska rådets direktiv om undantag för mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande till tredjeland.

Finansutskottet hade inga invändningar mot propositionens innehåll, men konstaterade i sitt betänkande att denna lagändring också borde ha föranlett en översyn av lagen om beskattning i vissa fall av varor som säljs ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik eller den så kallade provianteringsskattelagen. I 5 § i provianteringsskattelagen stipuleras om en värdegräns för hemkomstgåvor som levereras ombord. Denna värdegräns är idag 65 euro per hemkomstgåva och den har varit oförändrad alltsedan 1997.

De varor det handlar om är i första hand nyttoföremål som resenärerna behöver under sin resa, eller små gåvor till familjen eller vänner och bekanta. Fartygens så kallade hemkomstgåvor är vanligen finska märkes- eller designvaror. Redan det att dessa finska produkter är framsatta ombord på våra fartyg väcker ett intresse för dessa finska kvalitetsvaror hos utländska turister, vilket i sin tur leder till att de sedan uppsöker affärer i land som har ett avsevärt bredare sortiment av dessa varumärken. Det kan alltså sägas vara en form av marknadsföring av finska varor inför ett besök i land.

Försäljningen ombord på fartygen av hemkomstgåvor är blygsam, i genomsnitt 3 euro per passagerare. Försäljningens syfte är att möta den resande allmänhetens behov. Försäljningen är begränsad dels på grund av priset per vara, dels på grund av det begränsade försäljningsutrymmet ombord. Denna begränsade försäljning av hemkomstgåvor kan därför inte anses snedvrida konkurrensförhållandena med de landbaserade butikerna.

Herr talman! Mot bakgrund av penningvärdets utveckling och kostnadsökningarna under de 11 åren från 1997 till i dag borde värdegränsen ändras till förslagsvis 150 euro. Finansutskottet konstaterar behovet av denna ändring i sitt betänkande och efterlyser en ny proposition i skyndsam ordning. Med anledning härav föreslår jag att saken regleras på enklast möjliga sätt, nämligen genom att godkänna denna lagmotion.

----------

Lagmotionen: Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
Till riksdagen

I den s.k. provianteringslagen, som denna lagmotion gäller, regleras maximivärdet på en vara som ett passagerarfartyg kan ta in för försäljning för kunder utan skattemässiga konsekvenser. Regeln gäller för andra produkter än alkohol och tobak. Som exempel kan nämnas kläder, kosmetika och elektronik som säljs på passagerarfartygen. För tillfället är maximibeloppet per enskild vara 65 euro. Beloppet har inte korrigerats sedan år 1997.

Regeringen har gett en proposition till riksdagen om höjningen av värdegränsen för varor som passagerarna får föra iland. Värdegränsen för införsel av en vara utan skattepåföljder föreslås bli 430 euro, från den nuvarande värdegränsen på 175 euro. På samma sätt borde värdet för levererad vara till fartyget stiga från 65 euro till 150 euro. Ifall man inte i provianteringsskattelagen följer de konsekvenser inflationen har på varors värde, kommer kvaliteten på de varor som hålls till försäljning att sjunka. För tillfället förväntar sig fartygspassagerarna uttryckligen att varor som saluförs är märkesprodukter av kvalitet.

Varor och produkter som införskaffas till försäljning på fartyget, köps enbart från finska hamnar. Något som våra inhemska företag uppskattar och drar nytta av. Det syns även tydligt i att våra inhemska kvalitetsvaror är välrepresenterade i fartygens utbud.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag

att riksdagen godkänner följande lagförslag:
Lag


om ändring av 5 § lagen om beskattning av vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 13 juni 1969 om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969) 5 § 1 mom., sådant det lyder i lag 916/2001, som följer:

 

5 §
Skatter och avgifter som skall betalas med stöd av denna lag uppbärs inte för den mängd alkoholdrycker, öl, tobaksvaror, choklad och andra sötsaker, parfymvaror, kosmetika och toalettmedel som motsvarar fartygspassagerarnas behov och inte heller för den mängd varor som motsvarar fartygspassagerarnas behov, om deras pris per enhet vid leveransen till fartyget inte överstiger 150 euro.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


_______________


Denna lag träder i kraft den 20 .

_______________
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00