Anförande om världsomfattande matkrisen

27.11.2008 kl. 15:30

Ärade herr talman! Utrikesutskottet har i sitt betänkande tagit ett helhetsgrepp om dagens matkris. Där finns en omfattande redogörelse för vad utskottet anser vara orsaken till dagens kris, men oavsett orsaker är det ett faktum att varje dag dör 25 000 människor i hunger, av dessa är 60 procent kvinnor. Och varje år dör det fler människor i hunger än under första världskriget, dvs. nästan 10 miljoner. Hunger har grava följder även hos dem som överlever, eftersom hunger hos barn inte låter dem utveckla sin intelligens fullt ut och stör inlärningen, ifall det på grund av av fattigdom överhuvudtaget erbjuds någon utbildning. Så kan man fortsätta med siffror och uppgifter som är lika chockerande, men det är bara att konstatera att världen har inte råd med detta och något måste göras.
Enligt Fao:s deklaration i Rom från 1996 var målet att halvera hungern i världen till 2015, men för tillfället ökar antalet hungriga i världen med 4,5 miljoner per år. Det finns en omfattande redogörelse i utskottsbetänkandet för orsakerna till den uppkomna krissituationen, orsaker som vi själva åstadkommit. Det krävs en strukturell förnyelse gällande i-ländernas jordbrukspolitik och då särskilt jordbruksstödet. Samma sak gäller vår handelspolitik, våra mål för användningen av biobränsle måste noga övervägas. Vi måste förhindra ekonomisk spekulation med livsmedel, men framför allt vi måste inse att på längre sikt är klimatförändringarna det största hotet mot vår livsmedelsproduktion.

De ökade råvarukostnaderna har lett till stigande fraktpriser på livsmedel och vi kan ännu inte överblicka hur den rådande finanskrisen kommer att påverka problemen. Men oavsett står det klart att det handlar om ett problem som måste lösas i ett globalt perspektiv. Fao har tagit initiativ mot de stigande matpriserna. Toppmöten har hållits och strategier har utarbetats, och självfallet är det viktigt att Finland spelar en aktiv roll, men det är samtidigt väldigt lite ett land som Finland kan göra ensamt. En sak kan dock och måste Finland göra alldeles ensamt, nämligen uppfylla sina egna biståndsmål.

Inom svenska riksdagsgruppen har det sedan länge funnits en tradition att fungera som vakthund och pådrivare för att biståndsmålen skall uppnås. Jag har frivilligt tagit på mig den rollen och även i den pågående budgetbehandlingen har jag lagt fram en budgetmotion som syftar till att Finland skall uppfylla vad man internationellt förbundit sig till, nämligen 0,51 procent av bnp 2010 och 0,7 procent 2015. Det är inte första gången utrikesutskottet ger ett enigt betänkande i denna fråga, men nu med större kraft än tidigare.

Om riksdagen har något inflytande på den finska politiken ser jag det som oundvikligt för regeringen att nu bry sig om vad riksdagen säger och ta sitt världsansvar. Och minister Väyrynens besked om Finlands utsikter att nå målet tidigare i kväll var därför glädjande. Finland kandiderar för en plats i FN:s säkerhetsråd, men det är svårt att göra det med någon större trovärdighet så länge inte Finland uppfyller sina egna och EU:s mål för hur vi skall bidra till att komma tillrätta med världssvälten. Självfallet skall inte Finland betala bistånd för få en plats i säkerhetsrådet utan för att medlen behövs.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35