Nordman: Studentsvenskans ställning

28.11.2008 kl. 13:28
Regeringen granskar studentsvenskans ställning.

Språkkunskaper blir allt viktigare såväl i arbetslivet i vårt land som i arbete och uppdrag utomlands. Unga bör därför uppmuntras att lära sig flera språk, förutom de båda inhemska också andra språk. Med tanke på denna bakgrund är utvecklingen oroväckande.

Den senaste tiden har det framgått att "tjänstemannasvenskan" kommit som en överraskning för många finskspråkiga studenter som fortsätter vid yrkeshögskolor. Enligt en undersökning har kunskaperna försämrats avsevärt och yrkeshögskolor tvingas satsa allt mera på den svenska undervisningen i takt med att intresset för svenska i gymnasiet minskar.

Oroväckande är också det utlåtande som Finlands Gymnasister nyligen gjorde på sitt förbundsmöte om slopande av obligatorisk undervisning i det andra inhemska språket. Slopande motiveras med att det skulle höja studiemotivationen hos de elever som faktiskt är intresserade av att lära sig svenska eller finska.

När riksdagen år 2004 beslöt att det andra inhemska språket inte längre skall vara obligatoriskt i studentskrivningarna angavs samma orsak. Vi vet hur det gick. År 2005 valde en av tio finskspråkiga att lämna bort svenskan medan andelen i dag är en av fyra. Bland de svenskspråkiga studenterna skriver 90 procent fortfarande finskan i studenten men antalet som väljer det lättare alternativet, det vill säga B-provet, ökar. Det är också en negativ trend med tanke på hur viktigt det är att kunna finska i vårt land.

Dåliga kunskaper i det andra inhemska drabbar bägge språkgrupperna. I dag ses språkkunskaper inte mera som en bonus utan snarare som en självklarhet. Slopandet av den obligatoriska undervisningen är inte den rätta lösningen. Valet kan i unga år bero mera på lättja än på ett genomtänkt beslut med tanke på framtiden. Vi bör satsa på alternativ och undervisning som stimulera unga att lära sig språken i unga år, då inlärningsförmågan även annars är god.

I flera sammanhang har det konstaterats, att språkbad och språkduschar är utmärkta sätt att öka intresset för språk. Undersökningar visar att språkbadselever klarar sig bättre inte bara i det andra inhemska språket, utan också lär sig lättare utländska språk.

På torsdagens frågetimme frågade jag undervisningsminister Sari Sarkomaa hur regeringen har reagerat på den negativa utvecklingen ifråga om kunskaper i svenska. Ministern konstaterade att regeringen kommer att uppfylla de löften som gavs, då studentsvenskan blev frivillig. År 2010 kommer en rapport om svenskans ställning att ges och en del åtgärder vidtas för att stimulera valet av svenska i finska gymnasier. Samarbete mellan svenska och finska skolor skall uppmuntras och hon räknar med att språkbadsundervisningen skall få mera resurser.

Tvåspråkigheten är en av de största rikedomar vi har i Österbotten. Den ligger till grund för vårt dynamiska näringsliv, de många exportföretagen, det breda utbudet av utbildning och de starka förvaltningstraditionerna. När universitetens servicecentral Certia i Vasa invigdes i måndags var en motivering till placeringen tvåspråkigheten - ännu en gång. Inte överraskande har två arbetsgrupper upprepat förslaget om att en språkservicecentral skall grundas i Vasa. Även det med hänvisning till den tvåspråkiga miljön. Den skall till att börja med göra översättningar från finska till svenska och tvärtom åt statliga myndigheter. Senare skall även andra språk komma i fråga. Vi fortsätter ansträngningarna att få i gång verksamheten.

Mot den här bakgrunden känns det minst sagt onaturligt att styra Karleby norrut i region-förvaltningsreformen. Det starka svenska inslaget och tvåspråkigheten Karleby skulle drunkna i de nya myndigheter, som skulle ledas från Uleåborg. Språkservicen och andra viktiga faktorer talar för anslutning söderut. Vi gör allt som kan göras för att lyckas med det!

Håkan Nordman

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30