Nordman: Studentsvenskans ställning

28.11.2008 kl. 13:28
Regeringen granskar studentsvenskans ställning.

Språkkunskaper blir allt viktigare såväl i arbetslivet i vårt land som i arbete och uppdrag utomlands. Unga bör därför uppmuntras att lära sig flera språk, förutom de båda inhemska också andra språk. Med tanke på denna bakgrund är utvecklingen oroväckande.

Den senaste tiden har det framgått att "tjänstemannasvenskan" kommit som en överraskning för många finskspråkiga studenter som fortsätter vid yrkeshögskolor. Enligt en undersökning har kunskaperna försämrats avsevärt och yrkeshögskolor tvingas satsa allt mera på den svenska undervisningen i takt med att intresset för svenska i gymnasiet minskar.

Oroväckande är också det utlåtande som Finlands Gymnasister nyligen gjorde på sitt förbundsmöte om slopande av obligatorisk undervisning i det andra inhemska språket. Slopande motiveras med att det skulle höja studiemotivationen hos de elever som faktiskt är intresserade av att lära sig svenska eller finska.

När riksdagen år 2004 beslöt att det andra inhemska språket inte längre skall vara obligatoriskt i studentskrivningarna angavs samma orsak. Vi vet hur det gick. År 2005 valde en av tio finskspråkiga att lämna bort svenskan medan andelen i dag är en av fyra. Bland de svenskspråkiga studenterna skriver 90 procent fortfarande finskan i studenten men antalet som väljer det lättare alternativet, det vill säga B-provet, ökar. Det är också en negativ trend med tanke på hur viktigt det är att kunna finska i vårt land.

Dåliga kunskaper i det andra inhemska drabbar bägge språkgrupperna. I dag ses språkkunskaper inte mera som en bonus utan snarare som en självklarhet. Slopandet av den obligatoriska undervisningen är inte den rätta lösningen. Valet kan i unga år bero mera på lättja än på ett genomtänkt beslut med tanke på framtiden. Vi bör satsa på alternativ och undervisning som stimulera unga att lära sig språken i unga år, då inlärningsförmågan även annars är god.

I flera sammanhang har det konstaterats, att språkbad och språkduschar är utmärkta sätt att öka intresset för språk. Undersökningar visar att språkbadselever klarar sig bättre inte bara i det andra inhemska språket, utan också lär sig lättare utländska språk.

På torsdagens frågetimme frågade jag undervisningsminister Sari Sarkomaa hur regeringen har reagerat på den negativa utvecklingen ifråga om kunskaper i svenska. Ministern konstaterade att regeringen kommer att uppfylla de löften som gavs, då studentsvenskan blev frivillig. År 2010 kommer en rapport om svenskans ställning att ges och en del åtgärder vidtas för att stimulera valet av svenska i finska gymnasier. Samarbete mellan svenska och finska skolor skall uppmuntras och hon räknar med att språkbadsundervisningen skall få mera resurser.

Tvåspråkigheten är en av de största rikedomar vi har i Österbotten. Den ligger till grund för vårt dynamiska näringsliv, de många exportföretagen, det breda utbudet av utbildning och de starka förvaltningstraditionerna. När universitetens servicecentral Certia i Vasa invigdes i måndags var en motivering till placeringen tvåspråkigheten - ännu en gång. Inte överraskande har två arbetsgrupper upprepat förslaget om att en språkservicecentral skall grundas i Vasa. Även det med hänvisning till den tvåspråkiga miljön. Den skall till att börja med göra översättningar från finska till svenska och tvärtom åt statliga myndigheter. Senare skall även andra språk komma i fråga. Vi fortsätter ansträngningarna att få i gång verksamheten.

Mot den här bakgrunden känns det minst sagt onaturligt att styra Karleby norrut i region-förvaltningsreformen. Det starka svenska inslaget och tvåspråkigheten Karleby skulle drunkna i de nya myndigheter, som skulle ledas från Uleåborg. Språkservicen och andra viktiga faktorer talar för anslutning söderut. Vi gör allt som kan göras för att lyckas med det!

Håkan Nordman

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30