Nylund: När medborgaraktivismen blir kriminell

02.12.2008 kl. 10:20
Åsiktsfrihet och föreningsfrihet är medborgerliga grundrättigheter i Finlands grundlag. Medborgaraktivism där man organiserar sig antingen i föreningar eller spontant och försöker förbättra samhället via opinionsbildning är alltså ytterst eftersträvansvärd och för utvecklingen framåt. Man har kämpat för medborgerliga rättigheter för alla samhällsklasser, för kvinnans jämställdhet med mannen och för barnens rättigheter, och påverkat opinionen och därigenom
förändrat lagstiftningen. Och man har också kämpat för djurens rättigheter.

Den räd som utfördes mot ett hönshus i Närpes natten till fredagen var mig veterligen den första i Finland där man i en räd uppsåtligen tog livet av djur. Här kan man inte tala om djurrättsaktivister, utan det handlar om brottslingar som gjort sig skyldiga till grovt djurskyddsbrott och grov skadegörelse. Den som så att säga "befriar" djur kan väl, mot bättre vetande, åtminstone försöka
intala sig själv att han eller hon vill djuret väl men i detta fall finns inga sådana möjligheter till självbedrägeri. Brottslingarna oskadliggjorde larmsystemet med en precision som kräver stora kunskaper i inbrottsteknik, och de slog ut exakt de funktioner som skadade djuren maximalt snabbt, det vill säga ventilation, vattenförsörjning, utfodringsteknik och belysning. Det råder
inget tvivel om att förövarna visste vilket öde som skulle drabba hönsen.

När detta skrivs har polisen inte fått fast förövarna. De lämnade efter sig signaturen EVR som står för djurens befrielsefront på väggen till hönshuset. EVR anses ha ytterst nära kopplingar till föreningen Oikeutta eläimille, på svenska Djurens rätt, som kämpar för att all form av djurhushållning ska upphöra. Betecknande för sambandet är också att attentatet kom exakt på
årsdagen efter att Djurens rätt startade sin så kallade Tehotuotanto-kampanj där startskottet utgjordes av publiceringen av filmer som olagligt filmats i bland annat hönshus. Det är också värt att notera att Sari Komulainen, informatör för nämnda förening, enligt lördagens Hbl inte alls tar avstånd från attentatet, utan tvärtom försvarar "ekonomiskt sabotage" och anser det var
moraliskt rätt.

Det finns klara gradskillnader också i den olagliga aktivismen. Det finns en idealistisk aktivism, där förövarna öppet står för sina gärningar och tar sitt straff. En annan nivå är den där förövaren inte står upp för sin gärning, men upplever att han eller hon i kraft av någon slags högre moral för en god sak gör att de står över lagen. Och så finns det den aktivism där förövarna låter ändamålet helga medlen och inte ens låtsas vara moraliskt överlägsna. När man nått den nivån är man farligt nära brott mot liv.

I de europeiska länder där myndigheterna inte betraktat den brottsliga djurskyddsaktivismen med det allvar den kräver har mönstret varit det samma. Till först handlar det om tillslag mot pälsfarmer, har man framgång där går man vidare till övrig husdjursproduktion. Nästa steg är tillslag mot
livsmedelsförädlande industri och till slut har vi direkta hot och våldshandlingar utförda mot enskilda näringsidkare, mot deras familjer och mot deras anhöriga. Så har det gått i Storbritannien och så har det gått i Sverige.

Den utvecklingen ska vi förhindra i Finland. Inom polisen har man tyvärr beslutat att lägga ner sin grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism vid årsskiftet. Jag frågade inrikesminister Anne Holmlund hur regeringen tänker trygga att tillslagen inte ökar då specialenheten upphör vid årsskiftet. Minister Holmlund intygade att hon personligen kommer att bevaka att de
resultat man uppnått inom enheten inte går till spillo utan att kunskapen ska tas till vara. Det börjar vara hög tid att också konkretisera det löftet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15