Nylund: När medborgaraktivismen blir kriminell

02.12.2008 kl. 10:20
Åsiktsfrihet och föreningsfrihet är medborgerliga grundrättigheter i Finlands grundlag. Medborgaraktivism där man organiserar sig antingen i föreningar eller spontant och försöker förbättra samhället via opinionsbildning är alltså ytterst eftersträvansvärd och för utvecklingen framåt. Man har kämpat för medborgerliga rättigheter för alla samhällsklasser, för kvinnans jämställdhet med mannen och för barnens rättigheter, och påverkat opinionen och därigenom
förändrat lagstiftningen. Och man har också kämpat för djurens rättigheter.

Den räd som utfördes mot ett hönshus i Närpes natten till fredagen var mig veterligen den första i Finland där man i en räd uppsåtligen tog livet av djur. Här kan man inte tala om djurrättsaktivister, utan det handlar om brottslingar som gjort sig skyldiga till grovt djurskyddsbrott och grov skadegörelse. Den som så att säga "befriar" djur kan väl, mot bättre vetande, åtminstone försöka
intala sig själv att han eller hon vill djuret väl men i detta fall finns inga sådana möjligheter till självbedrägeri. Brottslingarna oskadliggjorde larmsystemet med en precision som kräver stora kunskaper i inbrottsteknik, och de slog ut exakt de funktioner som skadade djuren maximalt snabbt, det vill säga ventilation, vattenförsörjning, utfodringsteknik och belysning. Det råder
inget tvivel om att förövarna visste vilket öde som skulle drabba hönsen.

När detta skrivs har polisen inte fått fast förövarna. De lämnade efter sig signaturen EVR som står för djurens befrielsefront på väggen till hönshuset. EVR anses ha ytterst nära kopplingar till föreningen Oikeutta eläimille, på svenska Djurens rätt, som kämpar för att all form av djurhushållning ska upphöra. Betecknande för sambandet är också att attentatet kom exakt på
årsdagen efter att Djurens rätt startade sin så kallade Tehotuotanto-kampanj där startskottet utgjordes av publiceringen av filmer som olagligt filmats i bland annat hönshus. Det är också värt att notera att Sari Komulainen, informatör för nämnda förening, enligt lördagens Hbl inte alls tar avstånd från attentatet, utan tvärtom försvarar "ekonomiskt sabotage" och anser det var
moraliskt rätt.

Det finns klara gradskillnader också i den olagliga aktivismen. Det finns en idealistisk aktivism, där förövarna öppet står för sina gärningar och tar sitt straff. En annan nivå är den där förövaren inte står upp för sin gärning, men upplever att han eller hon i kraft av någon slags högre moral för en god sak gör att de står över lagen. Och så finns det den aktivism där förövarna låter ändamålet helga medlen och inte ens låtsas vara moraliskt överlägsna. När man nått den nivån är man farligt nära brott mot liv.

I de europeiska länder där myndigheterna inte betraktat den brottsliga djurskyddsaktivismen med det allvar den kräver har mönstret varit det samma. Till först handlar det om tillslag mot pälsfarmer, har man framgång där går man vidare till övrig husdjursproduktion. Nästa steg är tillslag mot
livsmedelsförädlande industri och till slut har vi direkta hot och våldshandlingar utförda mot enskilda näringsidkare, mot deras familjer och mot deras anhöriga. Så har det gått i Storbritannien och så har det gått i Sverige.

Den utvecklingen ska vi förhindra i Finland. Inom polisen har man tyvärr beslutat att lägga ner sin grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism vid årsskiftet. Jag frågade inrikesminister Anne Holmlund hur regeringen tänker trygga att tillslagen inte ökar då specialenheten upphör vid årsskiftet. Minister Holmlund intygade att hon personligen kommer att bevaka att de
resultat man uppnått inom enheten inte går till spillo utan att kunskapen ska tas till vara. Det börjar vara hög tid att också konkretisera det löftet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00