Nylund: Konjunkturer...

15.12.2008 kl. 11:29
De ekonomiska utsikterna inför nästa år har förändrats ytterst snabbt. I början av veckan meddelade Finlands bank att bruttonationalprodukten förväntas sjunka nästa år med 0,5 procent. Prognoserna säger att den ekonomiska svackan riskerat att bli svårare än den i början av 2000-talet men ändå inte lika allvarlig som den under 1990-talet. Bristen på förtroende, riskkapital och störningarna på finansmarknaden utgör grundproblemen i den nuvarande situationen.

Lika snabbt som prognoserna ändrat har det förväntade överskottet från budgetrian har förvandlats till ett stimulanspaket finansierat med lånade pengar. Stimulansåtgärderna uppgår till ca 2 miljarder euro, vilket överstiger Europeiska Centralbankens rekommendation. Det viktigaste för landet nu är att åtgärderna har största möjliga sysselsättande effekt, och att de på allt sätt mildrar recessionens efterverkningar. Ljusare ekonomiska tider spås först till mitten av 2010.

En springande punkt är kommunernas ekonomi. I Österbotten ser det för tillfället värst ut i Jakobstadsnejden och i södra Österbotten i Kaskö. I det här skedet har varkendera beviljats strukturomvandlingsstöd, detta på grund av den tillsvidare låga arbetslöshetsprocenten. Beslutet var kanske inte oväntat men beklagligt. Tydligen tillåter inte kriterier framförhållning utan man tvingas vänta på åtgärder tills arbetslösheten ökat. Arbetet för att garantera såväl Jakobstad och Kaskö strukturomvandlingsstöd och resurser för återhämtning fortsätter.

I den rådande situationen står det nära till hands att kommunerna slår på bromsen. Risken är dock stagnation, vilket inte understöder någon som helst ekonomisk återhämtning. Ekonomiskt kan det löna sig att tidigarelägga t.ex. trafikinfraprojekt. Både för staten och kommunerna bör investeringar i byggnation och infrastruktur prioriteras, men också satsningar inom social- och hälsovård, utbildning, miljö och kultur. Alla alternativ är bättre än en långvarig arbetslöshet, och statsmakten ger tilläggsresurser via arbetskraftsbyråerna och T&E-centralerna till vidareutbildning, läroavtalsutbildning och fortbildning. För företagen gäller det att satsa på produktutveckling och innovationer.

Nästa vecka kommer plenum att behandla budgetförslaget för 2009. Senaste onsdag kom regeringspartierna överens om ett tillägg på 70 miljoner euro. Omkring hälften av summan går till olika vägprojekt och basvägnätet är särskilt prioriterat. Social- och hälsovården, miljön, utbildningen och landsbygden beviljades också tilläggspengar. Svenska riksdagsgruppen fick igenom innehållet i 18 av sina budgetmotioner. Bland dem kan nämnas ökade resurser till landsbygdsrådgivningen och 4H-rörelsen, samt mera pengar för ägoreglering. Dessutom ökade anslagen till basväghållningen och när det gäller sociala satsningar kan man nämna anslag för frontveteranernas rehabilitering och öronmärkta pengar för barns och ungdomars psykvård.

När pengarna i börsen sinar måste man bli kreativ. Nu gäller det för alla österbottningar och hela det finska folket, våra företag, kommuner och staten att sporra till innovation och effektivitet. Det gäller inte att måla fan på väggen utan se att efter en lågkonjunktur kommer alltid en uppgång. Det gäller att komma ihåg att Svenska Österbotten hör till de framgångsrikaste regionerna i Finland och att det är upp till oss att se till att det också är så i fortsättningen.

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00