Nylund: Konjunkturer...

15.12.2008 kl. 11:29
De ekonomiska utsikterna inför nästa år har förändrats ytterst snabbt. I början av veckan meddelade Finlands bank att bruttonationalprodukten förväntas sjunka nästa år med 0,5 procent. Prognoserna säger att den ekonomiska svackan riskerat att bli svårare än den i början av 2000-talet men ändå inte lika allvarlig som den under 1990-talet. Bristen på förtroende, riskkapital och störningarna på finansmarknaden utgör grundproblemen i den nuvarande situationen.

Lika snabbt som prognoserna ändrat har det förväntade överskottet från budgetrian har förvandlats till ett stimulanspaket finansierat med lånade pengar. Stimulansåtgärderna uppgår till ca 2 miljarder euro, vilket överstiger Europeiska Centralbankens rekommendation. Det viktigaste för landet nu är att åtgärderna har största möjliga sysselsättande effekt, och att de på allt sätt mildrar recessionens efterverkningar. Ljusare ekonomiska tider spås först till mitten av 2010.

En springande punkt är kommunernas ekonomi. I Österbotten ser det för tillfället värst ut i Jakobstadsnejden och i södra Österbotten i Kaskö. I det här skedet har varkendera beviljats strukturomvandlingsstöd, detta på grund av den tillsvidare låga arbetslöshetsprocenten. Beslutet var kanske inte oväntat men beklagligt. Tydligen tillåter inte kriterier framförhållning utan man tvingas vänta på åtgärder tills arbetslösheten ökat. Arbetet för att garantera såväl Jakobstad och Kaskö strukturomvandlingsstöd och resurser för återhämtning fortsätter.

I den rådande situationen står det nära till hands att kommunerna slår på bromsen. Risken är dock stagnation, vilket inte understöder någon som helst ekonomisk återhämtning. Ekonomiskt kan det löna sig att tidigarelägga t.ex. trafikinfraprojekt. Både för staten och kommunerna bör investeringar i byggnation och infrastruktur prioriteras, men också satsningar inom social- och hälsovård, utbildning, miljö och kultur. Alla alternativ är bättre än en långvarig arbetslöshet, och statsmakten ger tilläggsresurser via arbetskraftsbyråerna och T&E-centralerna till vidareutbildning, läroavtalsutbildning och fortbildning. För företagen gäller det att satsa på produktutveckling och innovationer.

Nästa vecka kommer plenum att behandla budgetförslaget för 2009. Senaste onsdag kom regeringspartierna överens om ett tillägg på 70 miljoner euro. Omkring hälften av summan går till olika vägprojekt och basvägnätet är särskilt prioriterat. Social- och hälsovården, miljön, utbildningen och landsbygden beviljades också tilläggspengar. Svenska riksdagsgruppen fick igenom innehållet i 18 av sina budgetmotioner. Bland dem kan nämnas ökade resurser till landsbygdsrådgivningen och 4H-rörelsen, samt mera pengar för ägoreglering. Dessutom ökade anslagen till basväghållningen och när det gäller sociala satsningar kan man nämna anslag för frontveteranernas rehabilitering och öronmärkta pengar för barns och ungdomars psykvård.

När pengarna i börsen sinar måste man bli kreativ. Nu gäller det för alla österbottningar och hela det finska folket, våra företag, kommuner och staten att sporra till innovation och effektivitet. Det gäller inte att måla fan på väggen utan se att efter en lågkonjunktur kommer alltid en uppgång. Det gäller att komma ihåg att Svenska Österbotten hör till de framgångsrikaste regionerna i Finland och att det är upp till oss att se till att det också är så i fortsättningen.

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37