Nylund: Konjunkturer...

15.12.2008 kl. 11:29
De ekonomiska utsikterna inför nästa år har förändrats ytterst snabbt. I början av veckan meddelade Finlands bank att bruttonationalprodukten förväntas sjunka nästa år med 0,5 procent. Prognoserna säger att den ekonomiska svackan riskerat att bli svårare än den i början av 2000-talet men ändå inte lika allvarlig som den under 1990-talet. Bristen på förtroende, riskkapital och störningarna på finansmarknaden utgör grundproblemen i den nuvarande situationen.

Lika snabbt som prognoserna ändrat har det förväntade överskottet från budgetrian har förvandlats till ett stimulanspaket finansierat med lånade pengar. Stimulansåtgärderna uppgår till ca 2 miljarder euro, vilket överstiger Europeiska Centralbankens rekommendation. Det viktigaste för landet nu är att åtgärderna har största möjliga sysselsättande effekt, och att de på allt sätt mildrar recessionens efterverkningar. Ljusare ekonomiska tider spås först till mitten av 2010.

En springande punkt är kommunernas ekonomi. I Österbotten ser det för tillfället värst ut i Jakobstadsnejden och i södra Österbotten i Kaskö. I det här skedet har varkendera beviljats strukturomvandlingsstöd, detta på grund av den tillsvidare låga arbetslöshetsprocenten. Beslutet var kanske inte oväntat men beklagligt. Tydligen tillåter inte kriterier framförhållning utan man tvingas vänta på åtgärder tills arbetslösheten ökat. Arbetet för att garantera såväl Jakobstad och Kaskö strukturomvandlingsstöd och resurser för återhämtning fortsätter.

I den rådande situationen står det nära till hands att kommunerna slår på bromsen. Risken är dock stagnation, vilket inte understöder någon som helst ekonomisk återhämtning. Ekonomiskt kan det löna sig att tidigarelägga t.ex. trafikinfraprojekt. Både för staten och kommunerna bör investeringar i byggnation och infrastruktur prioriteras, men också satsningar inom social- och hälsovård, utbildning, miljö och kultur. Alla alternativ är bättre än en långvarig arbetslöshet, och statsmakten ger tilläggsresurser via arbetskraftsbyråerna och T&E-centralerna till vidareutbildning, läroavtalsutbildning och fortbildning. För företagen gäller det att satsa på produktutveckling och innovationer.

Nästa vecka kommer plenum att behandla budgetförslaget för 2009. Senaste onsdag kom regeringspartierna överens om ett tillägg på 70 miljoner euro. Omkring hälften av summan går till olika vägprojekt och basvägnätet är särskilt prioriterat. Social- och hälsovården, miljön, utbildningen och landsbygden beviljades också tilläggspengar. Svenska riksdagsgruppen fick igenom innehållet i 18 av sina budgetmotioner. Bland dem kan nämnas ökade resurser till landsbygdsrådgivningen och 4H-rörelsen, samt mera pengar för ägoreglering. Dessutom ökade anslagen till basväghållningen och när det gäller sociala satsningar kan man nämna anslag för frontveteranernas rehabilitering och öronmärkta pengar för barns och ungdomars psykvård.

När pengarna i börsen sinar måste man bli kreativ. Nu gäller det för alla österbottningar och hela det finska folket, våra företag, kommuner och staten att sporra till innovation och effektivitet. Det gäller inte att måla fan på väggen utan se att efter en lågkonjunktur kommer alltid en uppgång. Det gäller att komma ihåg att Svenska Österbotten hör till de framgångsrikaste regionerna i Finland och att det är upp till oss att se till att det också är så i fortsättningen.

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30