De ekonomiska utsikterna inför nästa år har förändrats ytterst snabbt. I början av veckan meddelade Finlands bank att bruttonationalprodukten förväntas sjunka nästa år med 0,5 procent. Prognoserna säger att den ekonomiska svackan riskerat att bli svårare än den i början av 2000-talet men ändå inte lika allvarlig som den under 1990-talet. Bristen på förtroende, riskkapital och störningarna på finansmarknaden utgör grundproblemen i den nuvarande situationen.
Lika snabbt som prognoserna ändrat har det förväntade överskottet från budgetrian har förvandlats till ett stimulanspaket finansierat med lånade pengar. Stimulansåtgärderna uppgår till ca 2 miljarder euro, vilket överstiger Europeiska Centralbankens rekommendation. Det viktigaste för landet nu är att åtgärderna har största möjliga sysselsättande effekt, och att de på allt sätt mildrar recessionens efterverkningar. Ljusare ekonomiska tider spås först till mitten av 2010.
En springande punkt är kommunernas ekonomi. I Österbotten ser det för tillfället värst ut i Jakobstadsnejden och i södra Österbotten i Kaskö. I det här skedet har varkendera beviljats strukturomvandlingsstöd, detta på grund av den tillsvidare låga arbetslöshetsprocenten. Beslutet var kanske inte oväntat men beklagligt. Tydligen tillåter inte kriterier framförhållning utan man tvingas vänta på åtgärder tills arbetslösheten ökat. Arbetet för att garantera såväl Jakobstad och Kaskö strukturomvandlingsstöd och resurser för återhämtning fortsätter.
I den rådande situationen står det nära till hands att kommunerna slår på bromsen. Risken är dock stagnation, vilket inte understöder någon som helst ekonomisk återhämtning. Ekonomiskt kan det löna sig att tidigarelägga t.ex. trafikinfraprojekt. Både för staten och kommunerna bör investeringar i byggnation och infrastruktur prioriteras, men också satsningar inom social- och hälsovård, utbildning, miljö och kultur. Alla alternativ är bättre än en långvarig arbetslöshet, och statsmakten ger tilläggsresurser via arbetskraftsbyråerna och T&E-centralerna till vidareutbildning, läroavtalsutbildning och fortbildning. För företagen gäller det att satsa på produktutveckling och innovationer.
Nästa vecka kommer plenum att behandla budgetförslaget för 2009. Senaste onsdag kom regeringspartierna överens om ett tillägg på 70 miljoner euro. Omkring hälften av summan går till olika vägprojekt och basvägnätet är särskilt prioriterat. Social- och hälsovården, miljön, utbildningen och landsbygden beviljades också tilläggspengar. Svenska riksdagsgruppen fick igenom innehållet i 18 av sina budgetmotioner. Bland dem kan nämnas ökade resurser till landsbygdsrådgivningen och 4H-rörelsen, samt mera pengar för ägoreglering. Dessutom ökade anslagen till basväghållningen och när det gäller sociala satsningar kan man nämna anslag för frontveteranernas rehabilitering och öronmärkta pengar för barns och ungdomars psykvård.
När pengarna i börsen sinar måste man bli kreativ. Nu gäller det för alla österbottningar och hela det finska folket, våra företag, kommuner och staten att sporra till innovation och effektivitet. Det gäller inte att måla fan på väggen utan se att efter en lågkonjunktur kommer alltid en uppgång. Det gäller att komma ihåg att Svenska Österbotten hör till de framgångsrikaste regionerna i Finland och att det är upp till oss att se till att det också är så i fortsättningen.
Mats Nylund
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
