Nylander: Att bita i det sura demokratiska äpplet

15.12.2008 kl. 11:30
Nyss hemkommen från min äldsta sons varma och livsbejakande julfest på hans dagis befinner jag mig i en sinnesstämning som är en konstig blandning av tillförsikt och beslutsamhet. Konstig är känslan av tillförsikt då den egentligen grundar sig på en längre tids grubblerier om hur vi skall klara av alla de angrepp det svenska i Finland just nu utsätts för. Med metoder som inte bara urholkar vår tvåspråkighet utan också den insiktsfulla demokratin.

På nationell nivå betraktas vårt lands grundlagsenliga tvåspråkighet genom pragmatismens trånga glasögon. Reformen av polisdistrikten var ett sorglustigt drama där kortsiktighet tävlade med bristande insikt om vad som skulle komma att känneteckna reformen. Matchen slutade oavgjort i och med att alla argument om att det bör finnas polisdistrikt med svenska som majoritetsspråk viftades bort med motargumentet om att den svenskspråkiga servicen tryggas oberoende av språket inom polisdistriktet. Må så vara, men vårt lands tvåspråkighet bygger på ett levande svenskt förvaltningsspråk. Förvaltning och service vid luckan går hand i hand på lång sikt. Som minoritet är vi alltid beroende av att majoriteten inser och förstår.

Vi befinner oss mitt i akt två av dramat om det tvåspråkiga Finland. Landets regering håller som bäst på att reformera regionalförvaltningen. I samband med detta har det svenska Österbotten kommit att bli ett parti- och språkpolitiskt slagfält. Karleby håller på att mot sin demokratiskt valda vilja (fullmäktige) att föras över till finska strukturer. Vissa myndighetsfunktioner skall på sikt överföras från det tvåspråkiga Vasa till det enspråkigt finska Seinäjoki. Partipolitik är här viktigare än gemensamt överenskomna principer inom regeringen om hur reformen skall förverkligas på ett sätt som beaktar de språkliga förhållandena och behoven. Men det är klart, majoriteten bestämmer vilka värden som beaktas först.

Också här i Östra Nyland ser vi i kommunalvalets efterdyningar tydliga tecken på hur man genom att ingå tekniska valförbund eller allianser vill komma åt det svenska inflytandet i regionen. Ett inflytande som baserar sig på ett i val givet förtroende. På riksnivå vill de stora partierna genom den reform av vallagstiftningen som pågår just nu förbjuda valförbund inför val. Vore det inte på sin plats att också reflektera över huruvida alla de förbund som ingås efter val på lokal nivå också borde förbjudas? Nuvarande situation, där en allians som fått en minoritet av kommunborna bakom sig i val kan diktera villkoren för dem som har en majoritet av folket bakom sig, är ett direkt hån mot demokratin.

Att bita i det sura demokratiska äpplet är allt annat än gemytligt. Varje gång den insiktsfulla och ansvarstagande demokratin falerar betalar svenskheten ett hårt pris. Det är nämligen alltid majoriteten som definierar vilket äppel som står till minoritetens förfogande. Förutom, lite karikerat, då det gäller tekniska valförbund efter kommunalval.

Åtminstone fick min sons julfest mig att för en stund glömma demokratins svagheter. Vilket är värt mycket så här i adventstider. Jag önskar Er alla trots allt en fridfull jul

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00