Nylander: Att bita i det sura demokratiska äpplet

15.12.2008 kl. 11:30
Nyss hemkommen från min äldsta sons varma och livsbejakande julfest på hans dagis befinner jag mig i en sinnesstämning som är en konstig blandning av tillförsikt och beslutsamhet. Konstig är känslan av tillförsikt då den egentligen grundar sig på en längre tids grubblerier om hur vi skall klara av alla de angrepp det svenska i Finland just nu utsätts för. Med metoder som inte bara urholkar vår tvåspråkighet utan också den insiktsfulla demokratin.

På nationell nivå betraktas vårt lands grundlagsenliga tvåspråkighet genom pragmatismens trånga glasögon. Reformen av polisdistrikten var ett sorglustigt drama där kortsiktighet tävlade med bristande insikt om vad som skulle komma att känneteckna reformen. Matchen slutade oavgjort i och med att alla argument om att det bör finnas polisdistrikt med svenska som majoritetsspråk viftades bort med motargumentet om att den svenskspråkiga servicen tryggas oberoende av språket inom polisdistriktet. Må så vara, men vårt lands tvåspråkighet bygger på ett levande svenskt förvaltningsspråk. Förvaltning och service vid luckan går hand i hand på lång sikt. Som minoritet är vi alltid beroende av att majoriteten inser och förstår.

Vi befinner oss mitt i akt två av dramat om det tvåspråkiga Finland. Landets regering håller som bäst på att reformera regionalförvaltningen. I samband med detta har det svenska Österbotten kommit att bli ett parti- och språkpolitiskt slagfält. Karleby håller på att mot sin demokratiskt valda vilja (fullmäktige) att föras över till finska strukturer. Vissa myndighetsfunktioner skall på sikt överföras från det tvåspråkiga Vasa till det enspråkigt finska Seinäjoki. Partipolitik är här viktigare än gemensamt överenskomna principer inom regeringen om hur reformen skall förverkligas på ett sätt som beaktar de språkliga förhållandena och behoven. Men det är klart, majoriteten bestämmer vilka värden som beaktas först.

Också här i Östra Nyland ser vi i kommunalvalets efterdyningar tydliga tecken på hur man genom att ingå tekniska valförbund eller allianser vill komma åt det svenska inflytandet i regionen. Ett inflytande som baserar sig på ett i val givet förtroende. På riksnivå vill de stora partierna genom den reform av vallagstiftningen som pågår just nu förbjuda valförbund inför val. Vore det inte på sin plats att också reflektera över huruvida alla de förbund som ingås efter val på lokal nivå också borde förbjudas? Nuvarande situation, där en allians som fått en minoritet av kommunborna bakom sig i val kan diktera villkoren för dem som har en majoritet av folket bakom sig, är ett direkt hån mot demokratin.

Att bita i det sura demokratiska äpplet är allt annat än gemytligt. Varje gång den insiktsfulla och ansvarstagande demokratin falerar betalar svenskheten ett hårt pris. Det är nämligen alltid majoriteten som definierar vilket äppel som står till minoritetens förfogande. Förutom, lite karikerat, då det gäller tekniska valförbund efter kommunalval.

Åtminstone fick min sons julfest mig att för en stund glömma demokratins svagheter. Vilket är värt mycket så här i adventstider. Jag önskar Er alla trots allt en fridfull jul

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30