Nylander: Att bita i det sura demokratiska äpplet

15.12.2008 kl. 11:30
Nyss hemkommen från min äldsta sons varma och livsbejakande julfest på hans dagis befinner jag mig i en sinnesstämning som är en konstig blandning av tillförsikt och beslutsamhet. Konstig är känslan av tillförsikt då den egentligen grundar sig på en längre tids grubblerier om hur vi skall klara av alla de angrepp det svenska i Finland just nu utsätts för. Med metoder som inte bara urholkar vår tvåspråkighet utan också den insiktsfulla demokratin.

På nationell nivå betraktas vårt lands grundlagsenliga tvåspråkighet genom pragmatismens trånga glasögon. Reformen av polisdistrikten var ett sorglustigt drama där kortsiktighet tävlade med bristande insikt om vad som skulle komma att känneteckna reformen. Matchen slutade oavgjort i och med att alla argument om att det bör finnas polisdistrikt med svenska som majoritetsspråk viftades bort med motargumentet om att den svenskspråkiga servicen tryggas oberoende av språket inom polisdistriktet. Må så vara, men vårt lands tvåspråkighet bygger på ett levande svenskt förvaltningsspråk. Förvaltning och service vid luckan går hand i hand på lång sikt. Som minoritet är vi alltid beroende av att majoriteten inser och förstår.

Vi befinner oss mitt i akt två av dramat om det tvåspråkiga Finland. Landets regering håller som bäst på att reformera regionalförvaltningen. I samband med detta har det svenska Österbotten kommit att bli ett parti- och språkpolitiskt slagfält. Karleby håller på att mot sin demokratiskt valda vilja (fullmäktige) att föras över till finska strukturer. Vissa myndighetsfunktioner skall på sikt överföras från det tvåspråkiga Vasa till det enspråkigt finska Seinäjoki. Partipolitik är här viktigare än gemensamt överenskomna principer inom regeringen om hur reformen skall förverkligas på ett sätt som beaktar de språkliga förhållandena och behoven. Men det är klart, majoriteten bestämmer vilka värden som beaktas först.

Också här i Östra Nyland ser vi i kommunalvalets efterdyningar tydliga tecken på hur man genom att ingå tekniska valförbund eller allianser vill komma åt det svenska inflytandet i regionen. Ett inflytande som baserar sig på ett i val givet förtroende. På riksnivå vill de stora partierna genom den reform av vallagstiftningen som pågår just nu förbjuda valförbund inför val. Vore det inte på sin plats att också reflektera över huruvida alla de förbund som ingås efter val på lokal nivå också borde förbjudas? Nuvarande situation, där en allians som fått en minoritet av kommunborna bakom sig i val kan diktera villkoren för dem som har en majoritet av folket bakom sig, är ett direkt hån mot demokratin.

Att bita i det sura demokratiska äpplet är allt annat än gemytligt. Varje gång den insiktsfulla och ansvarstagande demokratin falerar betalar svenskheten ett hårt pris. Det är nämligen alltid majoriteten som definierar vilket äppel som står till minoritetens förfogande. Förutom, lite karikerat, då det gäller tekniska valförbund efter kommunalval.

Åtminstone fick min sons julfest mig att för en stund glömma demokratins svagheter. Vilket är värt mycket så här i adventstider. Jag önskar Er alla trots allt en fridfull jul

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05