Henriksson: Vad händer med snuset?

15.12.2008 kl. 11:30
Låt mig börja med att berätta att jag inte snusar eller röker. Att såväl tobak som snus är skadligt för hälsan är ett faktum. Att folk ändå väljer att snusa och röka är ofrånkomligt. Var och en av oss har också ansvar för sina egna handlingar och sin egen hälsa. Våra myndigheter igen har ansvar för att se till att upplysningen och informationen är sådan att individen förstår riskerna med tobak, snus och alkohol.

När Finland gick med i EU, förbjöds försäljning av snus i vårt land eftersom det i EU redan rådde snusförbud. Sverige i sin tur lyckades få ett undantag, och därför är såväl tillverkning som försäljning av snus tillåtet i Sverige. Vad hände? Jo naturligtvis blev det inte slut på snusandet i Finland. Istället blomstrade snushandeln på Sverige-båtarna upp, och den gråa och svarta marknaden utvecklades snabbt på fastlandet. Det är landets största snusrättegång som nyligen avslutades i Jakobstad, ett utmärkt bevis på. Att domarna i den rättegången också känns stränga och orättvisa för många människors rättsmedvetande, kom tydligt fram i samband med den massdemonstration och civila olydnad som gick av stapeln på Jakobstads torg för en dryg vecka sedan.

Vilka slutsatser borde då Finlands regering och riksdag dra av erfarenheterna och händelserna de senaste åren? Jo att det inte i praktiken går att vare sig med EU-beslut eller nationella lagar ändra på mänskors seder och bruk, kulturella arv, vanor eller ovanor. Man borde också ha lärt sig något av förbudslagen på 1930-talet. Aldrig har den svarta sprithandeln blomstrat som då. Det logiska skulle alltså vara att försöka få snusförbudet upphävt. Det skulle ju dessutom medföra klirr i statens kassa i form av accis på samma sätt som för tobaken. Just nu förfaller en legalisering av tillverkning, import för annat än eget bruk och försäljning av snus ändå vara mycket fjärran.

Under veckan har vi fått höra att det sitter en av omsorgsminister Paula Risikko tillsatt arbetsgrupp och funderar på att eventuellt förbjuda såväl införsel som användning av snus. Det är faktiskt helt otroligt, ifall man inte samtidigt planerar att förbjuda tobaksrökning också i sin helhet. Varför skulle tobaken, som dessutom utsätter också andra än bara rökaren för skadliga bieffekter, vara i en annan ställning? Någon logik skall det också finnas i lagstiftningen!

Regering och riksdag måste nu ta sig en allvarlig funderare på hur mycket man vill ingripa i mänskors eget liv och leverne, och vilka konsekvenser fattade beslut kan föra med sig. Skulle det öka förtroendet för rättssamhället att förbjuda snusandet? Kan inte tro det. Vi skall tvärtom akta oss noga för att skapa ett strikt förmyndarsamhälle. Våra poliser och tullmyndigheter har betydligt viktigare frågor att koncentrera sig på än att börja dela ut böter till folk som snusar.

Det man däremot borde satsa ännu mera på är det förebyggande arbetet när det gäller såväl tobak, snus som alkohol. Vikten av en god folkhälsa kan inte nog understrykas. Därför hör jag till dem som t.ex. gärna skulle göra alkoholreklamreglerna strängare. Våra barn och unga påverkas redan i ett tidigt skede av reklamens budskap, det finns det flere expertutlåtanden om. Finland kunde därför gott följa Frankrikes exempel och tillåta enbart reklam för själva produkten. Det skulle betyda att det som man på finska kallar "mielikuvamaninota" fritt översatt "sinnebildsreklam" skulle falla bort. Den frågan kommer vi att fortsätta diskutera efter julpausen. Blir intressant att se vilken åsikt vår omsorgsminister intar i det sammanhanget!

Slutligen vill jag tacka för året som gått och önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00