Henriksson: Vad händer med snuset?

15.12.2008 kl. 11:30
Låt mig börja med att berätta att jag inte snusar eller röker. Att såväl tobak som snus är skadligt för hälsan är ett faktum. Att folk ändå väljer att snusa och röka är ofrånkomligt. Var och en av oss har också ansvar för sina egna handlingar och sin egen hälsa. Våra myndigheter igen har ansvar för att se till att upplysningen och informationen är sådan att individen förstår riskerna med tobak, snus och alkohol.

När Finland gick med i EU, förbjöds försäljning av snus i vårt land eftersom det i EU redan rådde snusförbud. Sverige i sin tur lyckades få ett undantag, och därför är såväl tillverkning som försäljning av snus tillåtet i Sverige. Vad hände? Jo naturligtvis blev det inte slut på snusandet i Finland. Istället blomstrade snushandeln på Sverige-båtarna upp, och den gråa och svarta marknaden utvecklades snabbt på fastlandet. Det är landets största snusrättegång som nyligen avslutades i Jakobstad, ett utmärkt bevis på. Att domarna i den rättegången också känns stränga och orättvisa för många människors rättsmedvetande, kom tydligt fram i samband med den massdemonstration och civila olydnad som gick av stapeln på Jakobstads torg för en dryg vecka sedan.

Vilka slutsatser borde då Finlands regering och riksdag dra av erfarenheterna och händelserna de senaste åren? Jo att det inte i praktiken går att vare sig med EU-beslut eller nationella lagar ändra på mänskors seder och bruk, kulturella arv, vanor eller ovanor. Man borde också ha lärt sig något av förbudslagen på 1930-talet. Aldrig har den svarta sprithandeln blomstrat som då. Det logiska skulle alltså vara att försöka få snusförbudet upphävt. Det skulle ju dessutom medföra klirr i statens kassa i form av accis på samma sätt som för tobaken. Just nu förfaller en legalisering av tillverkning, import för annat än eget bruk och försäljning av snus ändå vara mycket fjärran.

Under veckan har vi fått höra att det sitter en av omsorgsminister Paula Risikko tillsatt arbetsgrupp och funderar på att eventuellt förbjuda såväl införsel som användning av snus. Det är faktiskt helt otroligt, ifall man inte samtidigt planerar att förbjuda tobaksrökning också i sin helhet. Varför skulle tobaken, som dessutom utsätter också andra än bara rökaren för skadliga bieffekter, vara i en annan ställning? Någon logik skall det också finnas i lagstiftningen!

Regering och riksdag måste nu ta sig en allvarlig funderare på hur mycket man vill ingripa i mänskors eget liv och leverne, och vilka konsekvenser fattade beslut kan föra med sig. Skulle det öka förtroendet för rättssamhället att förbjuda snusandet? Kan inte tro det. Vi skall tvärtom akta oss noga för att skapa ett strikt förmyndarsamhälle. Våra poliser och tullmyndigheter har betydligt viktigare frågor att koncentrera sig på än att börja dela ut böter till folk som snusar.

Det man däremot borde satsa ännu mera på är det förebyggande arbetet när det gäller såväl tobak, snus som alkohol. Vikten av en god folkhälsa kan inte nog understrykas. Därför hör jag till dem som t.ex. gärna skulle göra alkoholreklamreglerna strängare. Våra barn och unga påverkas redan i ett tidigt skede av reklamens budskap, det finns det flere expertutlåtanden om. Finland kunde därför gott följa Frankrikes exempel och tillåta enbart reklam för själva produkten. Det skulle betyda att det som man på finska kallar "mielikuvamaninota" fritt översatt "sinnebildsreklam" skulle falla bort. Den frågan kommer vi att fortsätta diskutera efter julpausen. Blir intressant att se vilken åsikt vår omsorgsminister intar i det sammanhanget!

Slutligen vill jag tacka för året som gått och önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15