Låt mig börja med att berätta att jag inte snusar eller röker. Att såväl tobak som snus är skadligt för hälsan är ett faktum. Att folk ändå väljer att snusa och röka är ofrånkomligt. Var och en av oss har också ansvar för sina egna handlingar och sin egen hälsa. Våra myndigheter igen har ansvar för att se till att upplysningen och informationen är sådan att individen förstår riskerna med tobak, snus och alkohol.

När Finland gick med i EU, förbjöds försäljning av snus i vårt land eftersom det i EU redan rådde snusförbud. Sverige i sin tur lyckades få ett undantag, och därför är såväl tillverkning som försäljning av snus tillåtet i Sverige. Vad hände? Jo naturligtvis blev det inte slut på snusandet i Finland. Istället blomstrade snushandeln på Sverige-båtarna upp, och den gråa och svarta marknaden utvecklades snabbt på fastlandet. Det är landets största snusrättegång som nyligen avslutades i Jakobstad, ett utmärkt bevis på. Att domarna i den rättegången också känns stränga och orättvisa för många människors rättsmedvetande, kom tydligt fram i samband med den massdemonstration och civila olydnad som gick av stapeln på Jakobstads torg för en dryg vecka sedan.

Vilka slutsatser borde då Finlands regering och riksdag dra av erfarenheterna och händelserna de senaste åren? Jo att det inte i praktiken går att vare sig med EU-beslut eller nationella lagar ändra på mänskors seder och bruk, kulturella arv, vanor eller ovanor. Man borde också ha lärt sig något av förbudslagen på 1930-talet. Aldrig har den svarta sprithandeln blomstrat som då. Det logiska skulle alltså vara att försöka få snusförbudet upphävt. Det skulle ju dessutom medföra klirr i statens kassa i form av accis på samma sätt som för tobaken. Just nu förfaller en legalisering av tillverkning, import för annat än eget bruk och försäljning av snus ändå vara mycket fjärran.

Under veckan har vi fått höra att det sitter en av omsorgsminister Paula Risikko tillsatt arbetsgrupp och funderar på att eventuellt förbjuda såväl införsel som användning av snus. Det är faktiskt helt otroligt, ifall man inte samtidigt planerar att förbjuda tobaksrökning också i sin helhet. Varför skulle tobaken, som dessutom utsätter också andra än bara rökaren för skadliga bieffekter, vara i en annan ställning? Någon logik skall det också finnas i lagstiftningen!

Regering och riksdag måste nu ta sig en allvarlig funderare på hur mycket man vill ingripa i mänskors eget liv och leverne, och vilka konsekvenser fattade beslut kan föra med sig. Skulle det öka förtroendet för rättssamhället att förbjuda snusandet? Kan inte tro det. Vi skall tvärtom akta oss noga för att skapa ett strikt förmyndarsamhälle. Våra poliser och tullmyndigheter har betydligt viktigare frågor att koncentrera sig på än att börja dela ut böter till folk som snusar.

Det man däremot borde satsa ännu mera på är det förebyggande arbetet när det gäller såväl tobak, snus som alkohol. Vikten av en god folkhälsa kan inte nog understrykas. Därför hör jag till dem som t.ex. gärna skulle göra alkoholreklamreglerna strängare. Våra barn och unga påverkas redan i ett tidigt skede av reklamens budskap, det finns det flere expertutlåtanden om. Finland kunde därför gott följa Frankrikes exempel och tillåta enbart reklam för själva produkten. Det skulle betyda att det som man på finska kallar "mielikuvamaninota" fritt översatt "sinnebildsreklam" skulle falla bort. Den frågan kommer vi att fortsätta diskutera efter julpausen. Blir intressant att se vilken åsikt vår omsorgsminister intar i det sammanhanget!

Slutligen vill jag tacka för året som gått och önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson