Skriftligt spörsmål om kontroll av införsel av utsäde

19.12.2008 kl. 15:45

Kontroll av införsel av utsäde

Till riksdagens talman

Den första fodermajsen har nu skördats på Åland och enligt odlaren kommer utsädet troligen från Mexiko, som är ett av de länder där genmodifierat utsäde används i stor utsträckning. Den åländske importören säger sig inte kunna garantera att utsädet inte varit föremål för genmanipulation.

Enligt finsk lag är det fortfarande förbjudet att införa genmodifierat utsäde, men stor osäkerhet råder om huruvida någon form av övervakning förekommer. Det är inte bara på Åland människorna är oroliga för utvecklingen på detta område, överallt i samhället diskuteras frågan om genmanipulerad föda. Det är av yttersta vikt att få en pålitlig redogörelse för hur förbudet efterlevs och att en tillförlitlig övervakning genomförs.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Har regeringen fullständig kontroll över att inte genmodifierat utsäde importeras till och säljs i Finland och att ingen försöks- eller kommersiell odling av genmodifierad majs sker i landet?
Helsingfors den 19 november 2008

Elisabeth Nauclér /sv

----------------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 873/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Har regeringen fullständig kontroll över att inte genmodifierat utsäde importeras till och säljs i Finland och att ingen försöks- eller kommersiell odling av genmodifierad majs sker i landet?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Inom Europeiska gemenskapen får man enligt gemenskapsrättsakterna odla sådana genetiskt modifierade växtsorter som godkänts för odling inom EU. Beslut om medgivande för odling av genetiskt modifierade växtsorter fattas inom EU genom ett förfarande på gemenskapsnivå i enlighet med rättsakter som gäller genteknik, och medgivandet gäller som sådant i alla EU:s medlemsstater, även Finland.

I gemenskapsrättsakterna finns emellertid inte detaljerade bestämmelser om hur förhållandet mellan odlarna ska ordnas i samband med odlingen av genetiskt modifierade sorter. Sådana preciserande bestämmelser kan utfärdas nationellt, men de får inte stå i strid med de ifrågavarande harmoniserande EG-rättsakterna.

Tillsynen av genetiskt modifierat frö regleras av lagen om handel med utsäde (728/2000 ), gentekniklagen (377/1995 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG.

Tillsynsmyndigheter för genetiskt modifierat utsäde är de tillsynsmyndigheter som avses i lagen om handel med utsäde och gentekniklagen. Tillsynen av genetiskt modifierat utsäde grundar sig på handlingar samt provtagning och analys av proverna där man använder metoder som validerats av gemenskapens referenslaboratorium (CRL) och analyserna utförs i ett ackrediterat laboratorium.

Syftet med tillsynen av genetiskt modifierat utsäde är att säkra att det utsäde som finns på marknaden uppfyller kraven i författningarna. För närvarande har man i EU för odling godkänt en sort av genetiskt modifierad soja och majs samt genetiskt modifierad raps enbart för fröproduktion. Genetiskt modifierade växter finns tillsvidare inte för kommersiell odling i Finland, eftersom de sorter av genetiskt modifierad soja och majs som godkänts i EU inte lämpar sig för odling i Finland.

Även genetiskt modifierade växter som används för försöksverksamhet övervakas i enlighet med gentekniklagen. Lagen gäller de principer som tillämpas vid godkännande av utrymmen för odling av växter och mikrober samt uppfödning av djur och fältprov och förfarande vid godkännande i Finland. Lagen gäller också de nationella åtgärder och principer som tillämpas vid behandling av tillstånd bl.a. för kommersiell odling av genetiskt modifierade växter inom EU i enlighet med direktivet om avsiktlig utsättning. Varje genmodifierad organisms effekter bedöms fall för fall och tillstånd till användning ges endast sådana genetiskt modifierade organismer som är trygga för människans och djurens hälsa och miljö. Tillståndet kan omfatta nödvändiga villkor och restriktioner på basis av riskbedömningen. För kontrollen av fältförsök ansvarar inspektörer vid Livsmedelssäkerhetsverket och Finland miljöcentral enligt gentekniklagen.

Lagen om handel med utsäde tillämpas på produktion, marknadsföring, import och export av utsäde för åker- och trädgårdsväxter. Till Finland får utsäde importeras endast från sådana stater vars system för frökontroll motsvarar EU:s frökontrollsystem. Dessutom får man i landet införa enbart frön av de sorter som finns i EU:s sortlista.

För fröpartier som kommer från länder utom EU ska man ansöka om importtillstånd av Livsmedelssäkerhetsverket Eviras enhet för frökontroll, om sorten inte finns i EU:s sortlista, om sorten inte finns tillgänglig inom EU:s område eller av någon annan särskild orsak. Importören ska göra en importanmälan till Eviras enhet för frökontroll om varje importtillfälle.

Syftet med det ovan nämnda förfarandet är att garantera att det utsäde som införs i Finland och det utsäde som marknadsförs i Finland uppfyller de krav som förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning och de nationella författningarna.

Helsingfors den 2 december 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35