Aktuellt

Skriftligt spörsmål om kontroll av införsel av utsäde

19.12.2008 kl. 15:45

Kontroll av införsel av utsäde

Till riksdagens talman

Den första fodermajsen har nu skördats på Åland och enligt odlaren kommer utsädet troligen från Mexiko, som är ett av de länder där genmodifierat utsäde används i stor utsträckning. Den åländske importören säger sig inte kunna garantera att utsädet inte varit föremål för genmanipulation.

Enligt finsk lag är det fortfarande förbjudet att införa genmodifierat utsäde, men stor osäkerhet råder om huruvida någon form av övervakning förekommer. Det är inte bara på Åland människorna är oroliga för utvecklingen på detta område, överallt i samhället diskuteras frågan om genmanipulerad föda. Det är av yttersta vikt att få en pålitlig redogörelse för hur förbudet efterlevs och att en tillförlitlig övervakning genomförs.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Har regeringen fullständig kontroll över att inte genmodifierat utsäde importeras till och säljs i Finland och att ingen försöks- eller kommersiell odling av genmodifierad majs sker i landet?
Helsingfors den 19 november 2008

Elisabeth Nauclér /sv

----------------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 873/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Inom Europeiska gemenskapen får man enligt gemenskapsrättsakterna odla sådana genetiskt modifierade växtsorter som godkänts för odling inom EU. Beslut om medgivande för odling av genetiskt modifierade växtsorter fattas inom EU genom ett förfarande på gemenskapsnivå i enlighet med rättsakter som gäller genteknik, och medgivandet gäller som sådant i alla EU:s medlemsstater, även Finland.

I gemenskapsrättsakterna finns emellertid inte detaljerade bestämmelser om hur förhållandet mellan odlarna ska ordnas i samband med odlingen av genetiskt modifierade sorter. Sådana preciserande bestämmelser kan utfärdas nationellt, men de får inte stå i strid med de ifrågavarande harmoniserande EG-rättsakterna.

Tillsynen av genetiskt modifierat frö regleras av lagen om handel med utsäde (728/2000 ), gentekniklagen (377/1995 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG.

Tillsynsmyndigheter för genetiskt modifierat utsäde är de tillsynsmyndigheter som avses i lagen om handel med utsäde och gentekniklagen. Tillsynen av genetiskt modifierat utsäde grundar sig på handlingar samt provtagning och analys av proverna där man använder metoder som validerats av gemenskapens referenslaboratorium (CRL) och analyserna utförs i ett ackrediterat laboratorium.

Syftet med tillsynen av genetiskt modifierat utsäde är att säkra att det utsäde som finns på marknaden uppfyller kraven i författningarna. För närvarande har man i EU för odling godkänt en sort av genetiskt modifierad soja och majs samt genetiskt modifierad raps enbart för fröproduktion. Genetiskt modifierade växter finns tillsvidare inte för kommersiell odling i Finland, eftersom de sorter av genetiskt modifierad soja och majs som godkänts i EU inte lämpar sig för odling i Finland.

Även genetiskt modifierade växter som används för försöksverksamhet övervakas i enlighet med gentekniklagen. Lagen gäller de principer som tillämpas vid godkännande av utrymmen för odling av växter och mikrober samt uppfödning av djur och fältprov och förfarande vid godkännande i Finland. Lagen gäller också de nationella åtgärder och principer som tillämpas vid behandling av tillstånd bl.a. för kommersiell odling av genetiskt modifierade växter inom EU i enlighet med direktivet om avsiktlig utsättning. Varje genmodifierad organisms effekter bedöms fall för fall och tillstånd till användning ges endast sådana genetiskt modifierade organismer som är trygga för människans och djurens hälsa och miljö. Tillståndet kan omfatta nödvändiga villkor och restriktioner på basis av riskbedömningen. För kontrollen av fältförsök ansvarar inspektörer vid Livsmedelssäkerhetsverket och Finland miljöcentral enligt gentekniklagen.

Lagen om handel med utsäde tillämpas på produktion, marknadsföring, import och export av utsäde för åker- och trädgårdsväxter. Till Finland får utsäde importeras endast från sådana stater vars system för frökontroll motsvarar EU:s frökontrollsystem. Dessutom får man i landet införa enbart frön av de sorter som finns i EU:s sortlista.

För fröpartier som kommer från länder utom EU ska man ansöka om importtillstånd av Livsmedelssäkerhetsverket Eviras enhet för frökontroll, om sorten inte finns i EU:s sortlista, om sorten inte finns tillgänglig inom EU:s område eller av någon annan särskild orsak. Importören ska göra en importanmälan till Eviras enhet för frökontroll om varje importtillfälle.

Syftet med det ovan nämnda förfarandet är att garantera att det utsäde som införs i Finland och det utsäde som marknadsförs i Finland uppfyller de krav som förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning och de nationella författningarna.

Helsingfors den 2 december 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15