I skrivande stund är höstens riksdagsarbete på slutrakan och det är dags att inleda julhelgen. Hela hösten, men speciellt de senaste veckorna har diskussionerna kretsat kring den ekonomiska situationen och läget på arbetsmarknaden. Och den här veckan fick vi också beskedet att finansministeriet inte nu ger någon sifferprognos om den ekonomiska utvecklingen eftersom allting är så osäkert. Osäkerhet och oväntade reaktioner på marknaden är säkert ett faktum vid det här laget. Likaså är det ett faktum att Finland inte är ett isolerat land utan är beroende av vad som händer runtom i världen. Därför är det inte alldeles enkelt att hitta sådana självklara åtgärder som skulle påverka utvecklingen i rätt riktning. Men det som går att göras skall naturligtvis göras och regeringen har meddelat att nästa års första tilläggsbudget görs i januari och att den kommer att ha starka inslag av stimulans.

Regeringen kan naturligtvis inte lösa alla problem som nu finns, men det gäller att ta till de åtgärder som är möjliga. Den här regeringen och tidigare regeringar har under flere år valt att minska statsskulden för att ha ett utrymme när lågkonjunkturen slår till. Det har naturligtvis inte varit populärt att hålla i pengarna när det är högkonjunktur, men det har nog varit en rätt politik. Nu finns det ett utrymme för att till och med låna för stimulansåtgärder och det kommer nog att vara nödvändigt. Litet samma sak gäller kommunerna. Alla kommuner har en investeringsplan och det skulle nu gälla att se över den och bedöma vad man kan tidigarelägga. Ingen kan med säkerhet säga hur lång lågkonjunkturen kommer att bli, men ju mera man kan lindra följderna desto bättre. Osäkerheten är stor nu och därför måste både staten och kommunerna med jämna mellanrum kunna göra nya bedömningar. Man kan inte hålla fast vid budgeter och planer som är gjorda under andra förutsättningar. Flexibilitet krävs nu av alla. Goda ideer som går att förverkliga behovs också.

Det har blåst snåla svenskvindar också den senaste tiden. Samma sak gäller invandrare. Åtminstone känns det så i det politiska livet. Det kan finnas många orsaker, men en handlar väl om att i lågkonjunkturens tidevarv så kastar man blickarna på just sådana grupper. Det skulle inte vara helt fel om de stora partiernas ledare klart uttalade sitt stöd för det tvåspråkiga Finland. Det kunde vara en trevlig julhälsning till Finlands folk. Till alla läsare vill jag önska en God och Fridfull Jul och ett Riktigt Gott Nytt År!