Det år vi just lagt bakom oss, upplevdes av många av oss finlandssvenskar som ett år då det blev allt trångare för svenskan i vårt land. Det här styrks också av den färska Yle-undersökningen som publicerades under årets sista dagar, och enligt vilken hela 67 % av finlandssvenskarna anser att språkklimatet blivit sämre.
I riksdagsarbetet under året har det tuffare klimatet också avspeglat sig i att det rent konkret varit svårt att få de övriga partiernas ledamöter att förstå varför vi t.ex. behöver förvaltningslösningar som på sikt också tryggar den svenska servicen i praktiken. Man slår ifrån sig, med att hänvisa till språklagen, och att den ger alla rätt till service på sitt modersmål. Ja, ja, får vi då om och om påpeka, men inte heller språklagen kan fungera om det inte finns mänskor som kan betjäna på svenska och om inte kompetenskraven till tjänster inom den statliga förvaltningen är sådana, att mänskor förutsätts behärska det andra inhemska på en viss nivå också i praktiken och om de geografiska områden man vill införa för en viss förvaltning är sådana att de slår sönder områden med en naturligt fungerande svensk- och tvåspråkig servicestruktur.
Ulla-Maj Wideroos har i egenskap av svenska riksdagsgruppens ordförande samt Folktingsordförande efterlyst att centrala politiker i de andra partierna skulle träda fram och ta ställning för svenskan och det tvåspråkiga Finland. Så gjorde i tiderna bl.a. Johannes Virolainen och Paavo Lipponen. Det skulle vara oerhört viktigt. Centrala finska politiker fungerar naturligtvis som opinionsbildare också då det gäller språkfrågan. Som minoritet måste vi finlandssvenskar själva se till att vi bevakar våra intressen, men för att vi skall lyckas i det långa loppet krävs naturligtvis en acceptans av majoritetsbefolkningen. Det handlar om attityder, vilja och hänsyn. Att man helt enkelt accepterar att det är OK att en finlandssvensk har rätt till samma service på modersmålet som hans finskspråkiga granne. Varken mer eller mindre. Niklas Byskata (ÖT 31.12.2008) träffar därmed helt rätt då han säger att en språklig attitydförändring behövs på gräsrotsnivå.
Men de centrala finska rikspolitikerna väljer att fortsätta tiga om vi då inte bortser från veteranpolitikern Erkki Tuomioja (sdp). Men vad gör han? Jo, under årets sista dagar sällar sig Erkki Tuomioja till skaran som gnäller över sfp:s regeringsmedverkan och ifrågasätter överhuvudtaget behovet av ett svenskspråkigt parti. Det är beklämmande.
Dessvärre fungerar hans uttalanden just som ett bevis på det försämrade klimatet, på den minskande förståelsen för det svenska. Tuomiojas marrande över att sfp skall ha annat att ge politiken än bara försvarande av de svenska intressena, är intressant. Han medger alltså att sfp försvarar det svenska. Gott och väl så. Men samtidigt är det uppenbart att han stängt ögonen och öronen, som så mången annan och framförallt den finska median, för det övriga sfp gjort och gör i regeringen.
Vi har starkt medverkat till förbättringar av socialskyddet. Det gäller förbättringar av studiestödet, höjningen av de lägsta moderskaps- och föräldrapenningarna, höjningen av folkpensionen, lindrandet av arvsskatten, förbättringar av hushållsavdraget. Detta som några exempel. Arbetet på att förbättra vardagen för de svaga i samhället kommer vi naturligtvis att fortsätta. Det socialliberala inslaget är starkt i svenska riksdagsgruppen.
Slutligen. Tror Tuomioja och SDP faktiskt att en språkombudsman kunde ersätta allt det sfp gör i riksdag och regering? Var skulle den ombudsmannen finnas då regeringsprogram skrivs, lagar förbereds, behandlas av ministergrupper och riksdagsutskott - ingenstans. FSD tar genom sin ordförande Steven Frostdahl avstånd från Tuomiojas tanke (ÖT 31.12), och bilden av vad SDP egentligen anser blir därmed synnerligen onyanserad.
Som jag ser det kunde språkombudsmannen närmast bli en övervakningsfunktion, som skulle kunna följa upp hur lagarna följs - men till det har vi faktiskt redan justitieombudsmannen (JO). Lägg därtill Folktinget. Vill man skapa en ny tjänst, skall man noga fundera över vilken uppgiften skall vara så att överlappningar kan undvikas. Ett förbättrat språkklimat ger en ny tjänst inte. Det kan däremot förändrade attityder och politisk vilja samt samarbete bädda för. Jag hoppas att vi finner den viljan nu under 2009.
Gott Nytt År!
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
