Nylund: Varför motverka egna intressen?

12.01.2009 kl. 11:03
Så har ett nytt år börjat och det politiska livet inleds med nya tag. Tyvärr startar året med flera dåliga nyheter: Krig på Gaza-remsan som den sämsta utrikesnyheten och inrikes nästintill dagliga besked om nya samarbetsförhandlingar och uppsägningar inom industrin. Och så förstås ett fortsatt kärvt språkpolitiskt klimat.

I torsdagens nummer av centerpartiets tidning Suomenmaa har svenska centern fått en egen kolumn och som första skribent figurerar distriktsordförande Peter Albäck. Nu kunde ju någon ha väntat sig att svenska centern skulle använda sin första kolumn till att ställa upp mål för något som rimligen kunde vara distriktets uppgift, genom att ta ställning till exempelvis kommande förvaltningslösningar i Österbotten rörande till exempel Karlebys och Mellersta Österbottens förbunds orientering. Som känt har ju centerpartiet uttryckligen valt en annan linje i frågan än såväl Karleby stad som de flesta andra partier.

I stället använder ordförande Albäck spaltutrymmet till att försöka förvränga bilden av finlandssvenskars krav. Han kryper ihop och närmast förlöjligar de svenskspråkigas krav på god service på sitt modersmål som är i enlighet med vår grundlag och vår språklag. Först hävdar han alldeles riktigt att svenskan i Finland kan tryggas endast om vi förmår bibehålla de finskspråkigas positiva attityd till landets andra officiella språk. Men redan i nästa mening går han ut med att vi inte ska tro att vi uppnår detta genom att kräva fullständig svenskspråkig service i Tohmajärvi eller Joensuu, och fortsätter med att sådana utsvävningar endast retar upp den vanliga finskspråkiga befolkningen och riskerar den breda sympati och det stöd vi har idag!

I och med detta gör han sig skyldig till ett dessvärre vanligt, och ytterst oärligt, grepp i debatten: Han låter förstå att finlandssvenskar skulle ställa sådana krav som mig veterligen ingen krävt, varefter han polemiserar mot sin egen nidbild. Jag uppfattar det som ett ytterst rimligt krav att till exempel Karlebyborna och Vasaborna får service på sitt modersmål. Att centerns svenska distriktsordförande i centerns partitidning försöker ge en bild av att finlandssvenskarnas krav på service på sitt modersmål i tvåspråkiga kommuner eller av statliga förvaltningar skulle vara något ohemult är inte ägnat att gynna förståelsen för svenskan inom centerpartiet. Att krypa och huka sig och avstå från rättmätiga krav har heller aldrig varit någon stor framgångsstrategi. Ingen respekterar och lyssnar på den som inte respekterar sig själv.

Så gott som alla finlandssvenska politiker som är verksamma i landets tre stora partier brukar hävda att det rätta sättet att bevaka de svenskspråkigas rättigheter är att verka inom de stora partierna. Självfallet är det så att det har en avgörande betydelse hur de stora partierna ser på den svenskspråkiga servicen. Flera av dem har också hävdat att Sfp har levt ut sin roll och kunde läggas ner eftersom den finlandssvenska bevakningen nu sker i övriga partier. Resultatet av denna bevakning låter dock vänta på sig. Tvärtom ser vi med all tydlighet att svenska språket tappar terräng på område efter område och tillmäts ringa eller ingen betydelse i olika statliga förvaltningslösningar.

Det finns förstås politiker i de stora partierna som gör uppriktiga och seriösa försök att påverka sina partiledningar i finlandssvenska ödesfrågor, med varierande framgång. Jag tar här risken och nämner två: Socialdemokraten Jacob Söderman och samlingspartisten Kimmo Sasi. Och så finns det sådana som direkt motverkar finlandssvenskars och tvåspråkigas intressen, ett exempel kan man hitta i centerpartiets svenska distriktsordförande Albäck.

Det tål att upprepas: Finlandssvenskarnas behov är inte sexprocentiga, de är hundraprocentiga. Så länge finlandssvenska politiker i de stora partierna är de första att underkänna detta kommer vår väg mot ett bättre språkklimat att vara törnbeströdd.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37