Garantipension
Seniorernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats i takt med att allt flera lyfter arbetspension, men över 80 000 personer lyfter fortfarande enbart folkpension vars brutto är högst 584 euro per månad. Detta kan jämföras med att pensionen för alla pensionärer i genomsnitt är cirka 1 000 euro brutto i månaden. För dem som endast lyfter folkpension är folkpensionens nivå otillräcklig.
Svenska riksdagsgruppen vill ha en garantipension på minst 650 euro i månaden, ännu under denna valperiod. Garantipensionen skall vara ett tillägg om helhetspensionen är lägre än 650 euro per månad.
Garantipensionen är i hög grad även en jämställdhetsfråga. Tillägget skulle omfatta ca 110 000 personer varav 2/3 kvinnor. Av männen som skulle få tillägget är 90 % ensamstående. Det viktiga ifråga om garantipensionen är att den sammanjämkas med övriga förmåner så att helheten inte blir lidande.
Ensamförsörjare
Svenska riksdagsgruppen vill att ensamförsörjarbidraget höjs och att kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.
Enligt lagen om utkomststöd utgör bland annat barnbidraget samt ensamförsörjartillägget sådana inkomster som beaktas vid uträkningen av utkomststöd. Enligt Folkpensionsanstalten betalas ensamförsörjartillägg för ca 151 250 barn i sammanlagt ca 97 540 hushåll. Av dessa bor ca 45 504 barn i hushåll som lyfter utkomststöd.
Utredningar visar dock att hushåll med en ensamförsörjande förälder mer än andra barnfamiljer är beroende av utkomststöd för sitt uppehälle. För att de allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas.
Denna ändring beräknas öka kommunernas utgifter för utkomststödet med ungefär 11 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen anser att staten fullt ut skall kompensera detta till kommunerna.
Barn- och ungdomspsykiatrin
Som en följd av de specialinriktade anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin år 2000-2005 har man fått goda erfarenheter bl.a. av förebyggande verksamhet. I budgeten för 2008 användes en del av anslagen till det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården till att förbättra den psykiatriska vården för barn och unga. Även för 2009 öronmärkte riksdagen anslag för satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.
Vården har under de senaste åren förbättrats på många sätt men det finns ännu regionala skillnader. Dessutom är tjänsterna spridda och i många fall knutna till specialsjukvården samtidigt som hela systemet är inriktat på sluten vård.
Det finns alltså många argument som talar för att det också ur statsekonomisk synvinkel ännu finns orsak att fortsätta att förbättra mentalvården. De öronmärkta anslagen för detta har givit lovande resultat. Barnens illamående är ofta också ett tecken på att de vuxna i familjen kämpar med olika problem. Därför är det av central betydelse att hela familjer omfattas av specialriktade åtgärder.
Svenska riksdagsgruppen anser att dessa öronmärkningar behövs även i fortsättningen för att kunna utveckla vården och erbjuda vård i hela landet samt att ge vård på båda nationalspråken.
Uttalande 16.1.2009
