I veckan kom det dystra beskedet att Metsäbotnias fabrik i Kaskö skall läggas ner. För arbetstagarna och deras familjer är det naturligtvis en mardröm, samtidigt som det för en liten ort som Kaskö med runt 1500 invånare är ett synnerligen hårt slag. Länge har Kaskö hört till de kommuner i landet som kunnat stoltsera med de bästa placeringarna då det gällt den kommunala ekonomin. Mycket på grund av inkomster från hamnen och goda samfundsskatteintäkter som i sin tur långt härstammat från massafabriken. Nu är den tiden historia.

Det gäller ändå att se framåt och göra det bästa av situationen. Ett intimare samarbete mellan kommunerna i Sydösterbotten bör stå högt på agendan. Från regeringens sida kom genast besked om att Sydösterbotten nu behöver få speciella statliga stödåtgärder. Det är rätt och riktigt. Också Österbottens Förbund bör sätta in alla sina muskler på att hjälpa Sydösterbotten och Kaskö med att bygga upp framtiden, det ligger i hela landskapets intresse.

Rent allmänt behövs nu gemensamma krafttag i landet för att stimulera ekonomin. Den globala krisens följder kan åtminstone delvis bekämpas med våra egna nationella och lokala åtgärder. Regeringen håller som bäst på och syr ihop ett omfattande stimulanspaket. Så snart det paketet är klart bör riksdagen sammanträda.

I våra kommuner har vi ingen lätt uppgift att balansera mellan sparande och stimulering. Att bromsa och gasa samtidigt är en svår konst. Där det är möjligt borde vi ändå försöka tidigarelägga projekt som också annars behöver genomföras. Det kan t.ex. gälla sanering av mögelskolor eller utbyggnad av fastigheter som blivit för trånga. Jag hoppas också att det paket som regeringen förbereder skulle innehålla öronmärkta pengar som kunde delas ut till kommunerna för att underlätta tidigareläggande av just sådana bygg- och renoveringsprojekt.

För Jakobstad är det en lycka att man nu kommit så långt med de stora byggprojekten som det jobbats för i flere år, att deras förverkligande kan inledas just nu i den rådande konjunktursvackan. Jag tänker då på det nya Polis- och rättshuset, Campuset vid Lassfolks och köpcentret Maria Malm. Det är också bra att minnas att alla dessa projekt ägs av någon annan än staden, och därför inte belastar stadens ekonomi.

Men inte bara staten och kommunerna kan delta i stimuleringen av ekonomin. Det kan också hushållen i stor grad. De skattesänkningar som nu gjorts verkar tillsammans med den sjunkande inflationen och de lägre räntorna, positivt på hushållens inkomster. Också hushållsavdraget som från det här årets början höjts till 3000 euro per skattskyldig med 100 euro självrisk, ger hushållen möjligheter att delta i stimulanstalkot och skapa nya arbetsplatser. Avdraget kan härefter användas till exempelvis köp av hushållstjänster som städning och matlagning, till barnpassning, till hemhjälp för äldre, till renovering av fastigheter, till snöskottning och gräsklippning, till installation av bredband eller luftvärmepump eller varför inte till utbyte av gammal oljepanna. Om en tjänst kostar 20 euro per timme innebär hushållsavdraget i regel att staten subventionerar 60 procent, och den egna kostnaden blir i praktiken 8 euro. Det lönar sig att kontakta skattebyrån för närmare information.

Sparsamhet är en dygd sägs det, men just nu är det heller inte fel att åtminstone fortsätta konsumera och handla som man brukar. Pengar som rör sig stimulerar bättre än de som står stilla.

Anna-Maja Henriksson