Förra veckan kom den såkallade Sata-kommittén som tillsatts för att bereda en helhetsreform av socialskyddet, med sin mellanrapport. Den innehåller många goda förslag.
Vårt socialskydd har under åren blivit ett lapptäcke, som knappt någon i landet till fullo mera behärskar. Därför behövs reformer som gör sociallagstiftningen enklare och lättare att förstå för var och en oss. Samtidigt behövs förbättringar i själva bidragssystemet.
Oerhört viktigt tycker jag och vi i svenska riksdagsgruppen att det är att reformen skulle ta sikte på att de som har det allra sämst ställt i samhället, skall få det bättre. Till den kategorin hör de pensionärer som lever på de allra lägsta pensionerna, dit hör också många ensamförsörjare och långtidsarbetslösa.
Därför har svenska riksdagsgruppen bl.a. starkt betonat behovet av en garantipension. Sata-kommitténs mellanrapport innehåller också glädjande nog ett sådant förslag. I vår riksdagsgrupp har vi talat om en minimigarantipension på åtminstone 650 €. Personligen resonerar jag så att summan borde vara på en sådan nivå att det går att klara sig utan att söka utkomststöd. Därför är det också viktigt att bostadsbidragssystemet utvecklas så att garantipensionen inte äter upp något av ett eventuellt bostadsbidrag.
Reformen skall också vara sådan att den sporrar folk att söka jobb och aktivera sig. I Danmark har man goda erfarenheter av det. Just nu då permitteringar och uppsägningar duggar tätt, är det viktigaste att se till att alla som drabbas kan känna sig trygga och säkra på att det i alla sammanhang finns ett skyddsnät och en utkomst som man kan stöda sig på.
Sata-kommittén vill också binda barnbidraget och vissa andra grundtrygghetsförmåner som t.ex. studiestödet till konsumentprisindex. Det är inte mera än rätt. Också förslaget att förlänga barnbidragsåldern till 17-år är välkommet.
Nu återstår att hitta kreativa finansieringsmodeller och börja förverkliga förslagen. Då skattebasen sviktar och världsekonomin djupdyker, förstår alla att det inte är någon lätt ekvation. Då gäller det att prioritera. Jag och svenska riksdagsgruppen vill att vi får se garantipensionen införas ännu under den här regeringsperioden.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
