Nylund: Lex Nokia väcker känslor

09.02.2009 kl. 09:19
Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation, mer känd som "Lex Nokia", kommer till behandling i plenum denna månad. Det omdebatterade lagförslaget väcker starka känslor och visst är det positivt med debatt.

Låt mig klargöra vissa saker: Den kommande lagen gör det definitivt inte möjligt för ett husbolag att kontrollera vilka Internetsidor dess inneboende surfar på, den tillåter absolut inte arbetsgivare att läsa de anställdas e-post och den tillåter under inga omständigheter att alla arbetstagare på ett företag får identifieringsuppgifterna från sin e-post granskade utan att de vet om det. Den rubbar inte heller mediernas källskydd.

Debatten ger lätt en uppfattning om att lagen innebär något helt nytt. Så är det inte, lagen om dataskydd och dess trettonde paragraf har varit i kraft sedan år 2004, Den innehåller också nu möjligheten för teleföretag som tillhandahåller mervärdestjänster och sammanslutningsabonnenter att behandla identifieringsuppgifter. Däremot har gränsdragningarna för när det får göras varit diffusa, oklara och befunnit sig i en juridisk gråzon. Den lagändring som nu är på väg att godkännas innebär att den tidigare paragraf 13 ersätts med 11 nya paragrafer som strängt reglerar när en arbetsgivare eller en så kallad sammanslutningsabonnent får behandla identifieringsuppgifter.

Möjligheten att få gå igenom identifieringsuppgifterna kan uppstå i två fall: 1) Ifall det på grund av missbruk uppstår en betydande olägenhet, till exempel någon i ett universitets forskningsgrupp läcker ut uppgifter som per definition ännu inte är företagshemligheter eller 2) ifall man misstänker att företagshemligheter läckt ut uttryckligen via kommunikationsnäten.

Innan någon organisation får börja behandla identifieringsuppgifter krävs följande åtgärder enligt den nya lagen: Dataskyddet måste sättas i skick, kommunikationsnätets användningsregler måste definieras, skriftliga föreskrifter skall ges till användarna, personerna som ansvarar för datasäkerheten och har rätten att behandla identifieringsuppgifterna skall identifieras, man måste informera om förfarandet, man måste informera dataombudsmannen om att genomgång av identifieringsuppgifter påbörjats samt avge årlig rapport till ombudsmannen om förfarandet. Det är en noggrann och omfattande process innan någon får inleda en genomgång och det kan inte ske lättvindigt. Bryter man mot det ovannämnda begår man ett brott och straffas för det.

Påståendet om att man ger företag eller sammanslutningsabonnenter större befogenheter än våra myndigheter ska tas med en stor nypa salt. Vi tycker bättre eller sämre om att många företag och organisationer idag övervakar sina anställda och kunder via övervakningskameror med bandningsfunktion, men det är ett etablerat system som tillkommit av ett behov att skydda egendom. Upptäcker man något misstänkt brottsligt tillkallas polisen och en förundersökning inleds. Samma praxis gäller här.

Lagen har behandlats ytterst noggrant i riksdagen. Kommunikationsutskottet har hört närmare tjugo sakkunniga. De preciseringar som lagen för med sig har förordats förutom av näringslivets organisationer också av arbetstagarorganisationerna och av de flesta andra som avgett utlåtande, bland annat av Viestinnän Keskusliitto som har våra mediahus som medlemmar. Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation är ingen trevlig lag, men i bästa fall åstadkommer lagen att sammanslutningsabonnenter förbättrar sitt dataskydd och gör sig själv onödig.

Ingen av oss vill ha ett samhälle där "storebror ser dig". När lagförslaget kom till riksdagen i förra hösten var jag mycket kritiskt inställd till det och inte beredd att godkänna det. Under behandlingens gång har jag kommit att ompröva min åsikt. Finland är ett av de ledande länderna i produktutveckling och datakommunikation, och det innebär av det är ett nationellt intresse att skydda företagshemligheter. Lagändringen är ett försök att svara mot den utmaningen.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00