Henriksson: Intensiv period i riksdagen

09.02.2009 kl. 09:20
Riksdagsarbetet drog i gång på allvar den här veckan. Onsdagen var vikt för gudstjänst och riksmötets öppnande under högtidliga former med därpå följande kaffe och tilltugg i rikssalen. Det självklara samtalsämnet var presidentens tal men också biskop Mikko Heikkas predikan.

Bägge framhöll med all tydlighet att vi nu behöver sluta upp för varandra och ge utrymme för solidaritet och gemensamt ansvar. Det handlar om att bry sig om och inte lämna någon grupp i samhället vind för våg. Det handlar om att trygga sysselsättningen och skapa förutsättningar för en meningsfull vardag för alla. Biskop Heikka frågade sig om vi faktiskt alla sitter i samma båt, eller om de som har det väl ställt har hoppat över till sin egen lustjakt medan de övriga sitter kvar i en läckande båt? För egen del vill jag inte höra till dem som medverkar till en sådan utveckling. Tvärtom vill jag vara med och se till att det räcker flytvästar till alla också då ekonomin går neråt, inte bara till dem som också annars klarar av att hålla sig ovanför vattenytan. Alla skall kunna leva ett drägligt liv i Finland, också under en lågkonjunktur.

För samhällsfreden är det oerhört viktigt att klyftan mellan de som har de bra och de som varje dag får kämpa för att få vardagen att gå ihop inte blir större. Därför behöver vi fortsätta satsa på att de som har det sämst ställt skall få det bättre. Regeringens förslag om en garantipension på minst 685 € är en synnerligen viktig bit i de strävandena. Ensamförsörjarna och de långtidsarbetslösa hör också till dem vars ekonomiska situation kräver särskild uppmärksamhet.

Mycket glad blev jag över att presidenten i sitt tal betonade rätten till lika service på modersmålet. Det var en ytterst välkommen och värdefull markering, en sådan som många av oss efterlyst. Hennes påpekande om att de språkliga rättigheterna är tryggade i lag, men att de också i praktiken behöver tillgodoses värmde. Det är just den insikten som dessvärre många kollegor och också ministrar saknar. Precis som presidenten framhöll krävs det vilja för att de språkliga rättigheterna skall kunna förverkligas på lika grunder i vardagen.

Det är alldeles klart att vi i riksdagen har en ytterst arbetsintensiv tid framför oss. Ekonomin kommer att spela huvudrollen för lång tid framöver. Därutöver kommer vi bl.a. att få bita i den säkerhetspolitiska redogörelsen och en mängd lagförslag berörande allt från revidering av alkohollagen och tobakslagen till vattenlagen, lotterilagen, regionförvaltningslagen, vallagen, valfinansieringslagen, passlagen, vapenlagen och universitetslagen för att nämna några.

Det är bra att minnas att det är i riksdagens utskott som det mest arbetsintensiva jobbet görs av oss riksdagsledamöter, inte i plenisalen. Det är också i utskotten som man kan få till stånd förändringar i regeringens lagförslag. Talturer i utskotten statistikförs inte, eftersom utskottsmötena är slutna. Då ett lagförslag sen kommer till första behandling i plenisalen, är det i praktiken färdigt "tuggat". Hur mycket man än talar i det skedet, så leder det alltså inte till förändringar, men nog till statistikförda talturer. Var och en ledamot har sitt eget sätt att jobba, och ansvarar i sista hand inför sina väljare. För mig är det viktiga att åstadkomma verkliga resultat.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00