Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

12.02.2009 kl. 17:40
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

Siffror som för ett år sedan var otänkbara är nu realistiska ifråga om exempelvis lånetagning. Det är bra att vi kunnat minska vår lånebörda under de goda åren. Trots det är läget allvarligt. I en jämförelse inom EU ter sig också vår blivande lånebörda om 34 % av BNP bra ut. Tar man dessutom med kommunernas lån stiger siffran ytterligare till 38 % av BNP.

Investeringar i forskning och utveckling är ett måste för oss också under en ekonomisk recession. Genom tillräckliga stimulanssatsningar inom forskning och utveckling bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Stöden till bland annat Finnvera för exportkrediter och Tekes för forskning, innovation och teknologi är därför synnerligen viktiga. Men därtill behövs ytterligare satsningar särskilt på att stöda exporten, de medel som anslagits är inte tillräckliga. Vi behöver kunna överväga att styra endel av de medel för utveckling till direkta stöd för företagens gemensamma exportsatsningar. Kommande satsningar ska särskilt beakta skogsindustrin - hela skogssektorns situation måste granskas. Skogsindustrins eget är att de resurser för byggande och renoveringar som ingår i stimulanspaketet speciellt skall riktas till den arbetsintensiva träbyggnadssektorn. Det är ett bra förslag. Här stöder man inhemskt specialkunnande, klimatpolitiken och skogssektorn på en gång.

Kommunerna tvingas nu spara, permittera och höja skatterna samtidigt som staten sänker skatterna och stimulerar ekonomin. Det här är olyckligt. Svenska riksdagsgruppen anser att en större del av samfundsskatten skulle tillfalla kommunerna. Det här skulle underlätta ekonomin i vissa kommuner. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller också höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Svenska riksdagsgruppen föreslår att det vid den kommande statsandelsreformen skjuts till extra statliga medel till kommunerna.

Satsningar på infrastrukturprojekt är ett sätt att få igång ekonomisk aktivitet samtidigt som de också stöder både trafiksäkerheten och förbättrade kommunikationer. Det tillägg på 50 miljoner som stimulanspaketet innehåller välkomnas av Svenska riksdagsgruppen. Speciellt glada är vi över att förbättringen av stamväg 51 äntligen påbörjas. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

Regeringen föreslår att 7 miljoner euro reserveras för att förbättra vår oljesbekämpningskapacitet och i och med grundrenoveringen av oljebekämpningsfartyget Halli. Svenska riksdagsgruppen påpekade i budgetdebatten i höstas att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

Nu gäller det för oss alla att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder regeringens första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket och hoppas att statsrådet och riksdagen även har beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget skulle förändras.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15