Nylund: Nya jordbruksmetoder

16.02.2009 kl. 13:09
Växande befolkning kräver nya jordbruksmetoder

Vi har en enorm global utmaning som vi bör lösa snabbt: Hur få upp skördenivåerna i världen för att undvika svältkatastrofer. På kortare sikt har vi en global livsmedelsmarknad som frihandelsentusiaster experimenterat med i en marknadsliberal ideologisk anda där man valt att bortse från att en livsnödvändighet, maten, inte lämpar sig som spekulationsobjekt. Och vi har en inhemsk livsmedelsmarknad där primärproducenten får ta alla stötar när de starka aktörerna, industrin och handeln tagit sitt.

FAO, FN:s livsmedelsorganisation med målsättning att utrota hungern i världen, höll ett seminarium i början på februari med över 1 000 deltagare från hela världen. Det viktigaste budskapet från mötet var att vi måste fördubbla världens livsmedelsproduktion till år 2050 för att föda de 9 millioner mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen som det största miljöhot vi har. Vi står också inför utmaningen att ersätta de fossila bränslena med förnyelsebara och det ställer nya krav på såväl skogs- som åkerbruk.

Traditionellt har svaret på ökat livsmedelsbehov varit röjning av skog till åkermark. Nu vet vi att röjning av skog, i synnerhet regnskog, leder till betydande koldioxidutsläpp. Skog behövs för biodiversiteten, för världens vattenekonomi och inte minst för att skogen binder största delen av världens kol idag. Starkt ökad åkerareal leder till ett markant ökat sötvattenbehov, en av morgondagens stora bristvaror. Det är nyttigt att komma ihåg att Finland är så gott som det enda land i världen med en ansenlig jordbruksproduktion där det är ett större bekymmer att få bort vatten från åkern än att få dit det i tillräcklig mängd för en god skörd.

Slutsatsen från forskarna är klar: Vi måste uttryckligen av miljöskäl markant öka avkastningen av varje hektar åker, vi måste kort och gott bli betydligt effektivare än idag. Extensiv produktion anses av forskarna inte längre som det miljövänliga alternativet utan nu är det biologiskt hållbar, noggrann och effektiv odling som ska eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling och västskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning och utnyttjande av ny teknik.

Vi vet att livsmedelsförsörjningen är oerhört känslig för tillfället. Den världsomspännande finanskrisen gör att utvecklingen i jordbruket på kort sikt går en liknande kräftgång som övriga branscher. Alla minns ännu 2007 års kraftiga prisstegring på spannmålen och de problem de medförde. Nu har skördarna varit goda och lagren har fyllts på, men faktum är att det räcker med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för ett och ett halvt år sedan. En ny matkris önskar ingen i detta läge.

Samtidigt vet vi att jordbrukarna i Finland kämpar med lönsamheten på sina gårdar. Kostnaderna är höga, och bland annat köttpriserna har sjunkit efter årsskiftet trots att det skulle vara mer än nödvändigt att det steg. I slutet på förra veckan meddelade Valio att avräkningspriset på mjölk sjunker med mera än tio procent, och även om sänkningen har varit väntad på grund av marknadsläget i konkurrentländerna så är den ytterst kännbar på gårdarna. Och till syvende och sist så finns bara en möjlighet att höja lönsamheten på gårdarna, det måste komma från markanden och det innebär högre priser.

Mot den här bakgrunden framstår diskussionen om huruvida det är rätt eller fel att sänka matmomsen som smått surrealistisk för mig. Man kan självklart ha olika åsikt om vad som ska beskattas, men att EU:s nästhögsta moms på mat skulle vara rättvis fördelningspolitik vägrar jag att acceptera. Maten är en livsnödvändighet och den med de lägsta inkomsterna betalar relativt sett mest för sin mat. - Att statsmakten tar ut en överstor skatt av de som har det sämst är orättvist. Sänkt matmoms är god fördelningspolitik!

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30