Utlänningslagen

17.02.2009 kl. 15:20
Anförande 17.2.2009

Ärade herr talman! Rötterna till dagens diskussion ligger faktiskt i Tammerfors. Under Finlands första ordförandeskapsperiod för EU 1999 var temat för toppmötet i Tammerfors samarbetet i rätts- och inrikesfrågor. I Tammerfors kom man överens om att inom EU skapa en gemensam politik för asylfrågor, the spirit of Tampere. Den framtida gemensamma asylpolitiken i Europa skulle grunda sig på ett fullständigt iakttagande av Genèvekonventionen från 1951, den så kallade flyktingkonventionen.


I det första skedet skulle det skapas instrument som definierade en miniminivå. Det är ett av dessa instrument som ligger bakom dagens lagförslag. Det har inte varit någon lätt process för EU att komma överens om dessa miniminivådirektiv inom politikområdet asyl. Speciellt gäller detta direktivet om asylförfarandet men också det nu aktuella direktivet ändrades på flera punkter till det sämre.

Resultatet blev i bland en politisk kompromiss som sitter illa i ett instrument som ska definiera rättigheter. Ett exempel på en sådan politisk kompromiss är artikeln om subsidiärt skydd. FN:s flyktingkommissariat Unhcr har uppmanat att medlemsländer i EU att i implementeringen av direktivet upprätthålla de högre standarder medlemsländerna har jämfört med miniminivådirektivet. Unhcr har kritiserat artikeln om subsidiärt skydd för att vara restriktiv. Den är dock trots sina brister ett viktigt steg på väg mot en större harmonisering.

Det är viktigt att EU har en gemensam europeisk immigrationspolitik och en gemensam asylpolitik. Vi ska ha en effektiv gränsövervakning så att olika länder inte behöver ta ett större eller mindre ansvar än andra. Först när vi uppnått detta kan vi på riktigt tala om en Europeisk union. Vägen dit är förhoppningsvis inte alltför lång, men det viktigaste är att vägen dit inte kantas av försök att komma undan vårt ansvar på det internationella planet. Unhcr är den ledande organisationen när det gäller flyktingfrågor. Vi har all anledning att beakta deras synsätt och lägga det till grund för det fortsatta arbetet.

Orsaken till att vi behöver en harmonisering av asylfrågorna inom EU, svårigheterna att nå samförstånd mellan medlemsländerna om denna harmonisering och den diskussion som förts om den nu aktuella lagändringen är alla symptom på samma sak, the race to the bottom, och så får det inte vara. Det får inte bli en tävling mellan länderna i Europa om att erbjuda flyktingar och asylsökande det minsta möjliga. Det här leder till en tyst tävling mellan medlemsländerna i att försämra villkoren för asylsökanden. Harmoniseringen ska ha som mål att sätta stopp för detta.

Det som återstår av harmoniseringen av asylpolitiken är det andra skedet sådant som det definierades av Tammerforsprogrammet. I det andra skedet ska det skapas bindande regler som är gemensamma för alla. Enligt tidtabellen i Tammerforsprogrammet och det efterföljande Haagprogrammet är tidsgränsen för denna harmonisering 2010.

Herr talman! Vi vet av erfarenhet att samhällsansvaret utsätts för stora prövningar under svåra ekonomiska tider. Den ekonomiska världskris vi nu är inne i är inget undantag. Under den förra ekonomiska krisen sjönk biståndet i Finland med 62 procent och i Japan med 44 procent under deras kris. Låt oss därför vara eniga om att vi åtminstone på detta område ska ta vår del av världsansvaret.

Jag vill slutligen tacka minister Thors för sina insatser på ett område som visat sig vara långt ifrån lätt.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35