Utlänningslagen

17.02.2009 kl. 15:20
Anförande 17.2.2009

Ärade herr talman! Rötterna till dagens diskussion ligger faktiskt i Tammerfors. Under Finlands första ordförandeskapsperiod för EU 1999 var temat för toppmötet i Tammerfors samarbetet i rätts- och inrikesfrågor. I Tammerfors kom man överens om att inom EU skapa en gemensam politik för asylfrågor, the spirit of Tampere. Den framtida gemensamma asylpolitiken i Europa skulle grunda sig på ett fullständigt iakttagande av Genèvekonventionen från 1951, den så kallade flyktingkonventionen.


I det första skedet skulle det skapas instrument som definierade en miniminivå. Det är ett av dessa instrument som ligger bakom dagens lagförslag. Det har inte varit någon lätt process för EU att komma överens om dessa miniminivådirektiv inom politikområdet asyl. Speciellt gäller detta direktivet om asylförfarandet men också det nu aktuella direktivet ändrades på flera punkter till det sämre.

Resultatet blev i bland en politisk kompromiss som sitter illa i ett instrument som ska definiera rättigheter. Ett exempel på en sådan politisk kompromiss är artikeln om subsidiärt skydd. FN:s flyktingkommissariat Unhcr har uppmanat att medlemsländer i EU att i implementeringen av direktivet upprätthålla de högre standarder medlemsländerna har jämfört med miniminivådirektivet. Unhcr har kritiserat artikeln om subsidiärt skydd för att vara restriktiv. Den är dock trots sina brister ett viktigt steg på väg mot en större harmonisering.

Det är viktigt att EU har en gemensam europeisk immigrationspolitik och en gemensam asylpolitik. Vi ska ha en effektiv gränsövervakning så att olika länder inte behöver ta ett större eller mindre ansvar än andra. Först när vi uppnått detta kan vi på riktigt tala om en Europeisk union. Vägen dit är förhoppningsvis inte alltför lång, men det viktigaste är att vägen dit inte kantas av försök att komma undan vårt ansvar på det internationella planet. Unhcr är den ledande organisationen när det gäller flyktingfrågor. Vi har all anledning att beakta deras synsätt och lägga det till grund för det fortsatta arbetet.

Orsaken till att vi behöver en harmonisering av asylfrågorna inom EU, svårigheterna att nå samförstånd mellan medlemsländerna om denna harmonisering och den diskussion som förts om den nu aktuella lagändringen är alla symptom på samma sak, the race to the bottom, och så får det inte vara. Det får inte bli en tävling mellan länderna i Europa om att erbjuda flyktingar och asylsökande det minsta möjliga. Det här leder till en tyst tävling mellan medlemsländerna i att försämra villkoren för asylsökanden. Harmoniseringen ska ha som mål att sätta stopp för detta.

Det som återstår av harmoniseringen av asylpolitiken är det andra skedet sådant som det definierades av Tammerforsprogrammet. I det andra skedet ska det skapas bindande regler som är gemensamma för alla. Enligt tidtabellen i Tammerforsprogrammet och det efterföljande Haagprogrammet är tidsgränsen för denna harmonisering 2010.

Herr talman! Vi vet av erfarenhet att samhällsansvaret utsätts för stora prövningar under svåra ekonomiska tider. Den ekonomiska världskris vi nu är inne i är inget undantag. Under den förra ekonomiska krisen sjönk biståndet i Finland med 62 procent och i Japan med 44 procent under deras kris. Låt oss därför vara eniga om att vi åtminstone på detta område ska ta vår del av världsansvaret.

Jag vill slutligen tacka minister Thors för sina insatser på ett område som visat sig vara långt ifrån lätt.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30