Gestrin: Om utlänningslagen

18.02.2009 kl. 14:07
I veckan kom förslaget till ny utlänningslag upp till behandling i riksdagen. Det viktigaste i den nya lagen är invandrarens rätt att arbeta.

Inledningsvis är det skäl att konstatera att regeringen avgav en enhällig proposition för över ett år sedan. Riksdagen har tagit god tid på sig att behandla lagförslaget och också gjort vissa ändringar som ändå inte kan betraktas som väldigt stora. Här i salen i dag har man fått bilden av att ändringarna verkligen varit större än de de facto är.

Bakom regeringens förslag till ny utlänningslag ligger problemet med B-loven, det vill säga de tillfälliga uppehållstillstånd som gavs i hundratal till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan för många år sedan. De som fick dessa lov stannade i Finland, men hade inte rätt till hemkommun eller rätt att jobba. Uppehållstillstånden gav innehavaren en osäkerhet om framtiden och försvårade invandrarens möjligheter till en plats i samhället. Eftersom loven även kunde ges åt minderåriga fick inte många invandrarbarn gå i skola. Skolgång är en grundläggande rättighet för ett barn som en civiliserad stat som Finland borde kunna upprätthålla oeberoende av vad som står på barnets uppehållstillstånd.

Problemen med B-loven är att innehavaren inte under det första året har rätt att arbeta. Vi är alla säkert överens om att arbete är det bästa sättet för en invandrare att integrera sig i det finländska samhället. Samtidigt är det för alla parter att föredra att invandrare kan jobba, försörja sig och betala skatter i stället för att leva på utkomststöd.

Ur den synvinkeln är det ofattbart att finländska myndigheter med vett och vilja tidigare gått in för att bevilja uppehållstillstånd som tvingar innehavaren till arbetslöshet. Och rent av absurt tedde sig förfarandet i de fall där en asylsökande jobbat på basis av asylsökandes rätt att arbeta efter tre månader i landet och sedan fått B-tillstånd, som inte gett rätt att fortsätta arbeta och på så sätt försörja sig själv och sin familj och betala skatter.

I dag talar vi om behovet av en snabbare integrering av invandrare i Finland. Politiken att bevilja B-lov var en politik som mycket effektivt drog mattan under nålsättningen att integrera de invandrare som stannat i Finland. Därför är det viktigaste i den nya lagen att de som får B-lov får rätt att arbeta. Vi vill att de som blir kvar i landet ska beviljas uppehållstillstånd som möjliggör en integration i samhället. Det mår både vårt samhälle och naturligtvis invandrarna bäst av.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37