Gestrin: Om utlänningslagen

18.02.2009 kl. 14:07
I veckan kom förslaget till ny utlänningslag upp till behandling i riksdagen. Det viktigaste i den nya lagen är invandrarens rätt att arbeta.

Inledningsvis är det skäl att konstatera att regeringen avgav en enhällig proposition för över ett år sedan. Riksdagen har tagit god tid på sig att behandla lagförslaget och också gjort vissa ändringar som ändå inte kan betraktas som väldigt stora. Här i salen i dag har man fått bilden av att ändringarna verkligen varit större än de de facto är.

Bakom regeringens förslag till ny utlänningslag ligger problemet med B-loven, det vill säga de tillfälliga uppehållstillstånd som gavs i hundratal till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan för många år sedan. De som fick dessa lov stannade i Finland, men hade inte rätt till hemkommun eller rätt att jobba. Uppehållstillstånden gav innehavaren en osäkerhet om framtiden och försvårade invandrarens möjligheter till en plats i samhället. Eftersom loven även kunde ges åt minderåriga fick inte många invandrarbarn gå i skola. Skolgång är en grundläggande rättighet för ett barn som en civiliserad stat som Finland borde kunna upprätthålla oeberoende av vad som står på barnets uppehållstillstånd.

Problemen med B-loven är att innehavaren inte under det första året har rätt att arbeta. Vi är alla säkert överens om att arbete är det bästa sättet för en invandrare att integrera sig i det finländska samhället. Samtidigt är det för alla parter att föredra att invandrare kan jobba, försörja sig och betala skatter i stället för att leva på utkomststöd.

Ur den synvinkeln är det ofattbart att finländska myndigheter med vett och vilja tidigare gått in för att bevilja uppehållstillstånd som tvingar innehavaren till arbetslöshet. Och rent av absurt tedde sig förfarandet i de fall där en asylsökande jobbat på basis av asylsökandes rätt att arbeta efter tre månader i landet och sedan fått B-tillstånd, som inte gett rätt att fortsätta arbeta och på så sätt försörja sig själv och sin familj och betala skatter.

I dag talar vi om behovet av en snabbare integrering av invandrare i Finland. Politiken att bevilja B-lov var en politik som mycket effektivt drog mattan under nålsättningen att integrera de invandrare som stannat i Finland. Därför är det viktigaste i den nya lagen att de som får B-lov får rätt att arbeta. Vi vill att de som blir kvar i landet ska beviljas uppehållstillstånd som möjliggör en integration i samhället. Det mår både vårt samhälle och naturligtvis invandrarna bäst av.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41