Gestrin: Om utlänningslagen

18.02.2009 kl. 14:07
I veckan kom förslaget till ny utlänningslag upp till behandling i riksdagen. Det viktigaste i den nya lagen är invandrarens rätt att arbeta.

Inledningsvis är det skäl att konstatera att regeringen avgav en enhällig proposition för över ett år sedan. Riksdagen har tagit god tid på sig att behandla lagförslaget och också gjort vissa ändringar som ändå inte kan betraktas som väldigt stora. Här i salen i dag har man fått bilden av att ändringarna verkligen varit större än de de facto är.

Bakom regeringens förslag till ny utlänningslag ligger problemet med B-loven, det vill säga de tillfälliga uppehållstillstånd som gavs i hundratal till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan för många år sedan. De som fick dessa lov stannade i Finland, men hade inte rätt till hemkommun eller rätt att jobba. Uppehållstillstånden gav innehavaren en osäkerhet om framtiden och försvårade invandrarens möjligheter till en plats i samhället. Eftersom loven även kunde ges åt minderåriga fick inte många invandrarbarn gå i skola. Skolgång är en grundläggande rättighet för ett barn som en civiliserad stat som Finland borde kunna upprätthålla oeberoende av vad som står på barnets uppehållstillstånd.

Problemen med B-loven är att innehavaren inte under det första året har rätt att arbeta. Vi är alla säkert överens om att arbete är det bästa sättet för en invandrare att integrera sig i det finländska samhället. Samtidigt är det för alla parter att föredra att invandrare kan jobba, försörja sig och betala skatter i stället för att leva på utkomststöd.

Ur den synvinkeln är det ofattbart att finländska myndigheter med vett och vilja tidigare gått in för att bevilja uppehållstillstånd som tvingar innehavaren till arbetslöshet. Och rent av absurt tedde sig förfarandet i de fall där en asylsökande jobbat på basis av asylsökandes rätt att arbeta efter tre månader i landet och sedan fått B-tillstånd, som inte gett rätt att fortsätta arbeta och på så sätt försörja sig själv och sin familj och betala skatter.

I dag talar vi om behovet av en snabbare integrering av invandrare i Finland. Politiken att bevilja B-lov var en politik som mycket effektivt drog mattan under nålsättningen att integrera de invandrare som stannat i Finland. Därför är det viktigaste i den nya lagen att de som får B-lov får rätt att arbeta. Vi vill att de som blir kvar i landet ska beviljas uppehållstillstånd som möjliggör en integration i samhället. Det mår både vårt samhälle och naturligtvis invandrarna bäst av.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00