Gestrin: Om utlänningslagen

18.02.2009 kl. 14:07
I veckan kom förslaget till ny utlänningslag upp till behandling i riksdagen. Det viktigaste i den nya lagen är invandrarens rätt att arbeta.

Inledningsvis är det skäl att konstatera att regeringen avgav en enhällig proposition för över ett år sedan. Riksdagen har tagit god tid på sig att behandla lagförslaget och också gjort vissa ändringar som ändå inte kan betraktas som väldigt stora. Här i salen i dag har man fått bilden av att ändringarna verkligen varit större än de de facto är.

Bakom regeringens förslag till ny utlänningslag ligger problemet med B-loven, det vill säga de tillfälliga uppehållstillstånd som gavs i hundratal till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan för många år sedan. De som fick dessa lov stannade i Finland, men hade inte rätt till hemkommun eller rätt att jobba. Uppehållstillstånden gav innehavaren en osäkerhet om framtiden och försvårade invandrarens möjligheter till en plats i samhället. Eftersom loven även kunde ges åt minderåriga fick inte många invandrarbarn gå i skola. Skolgång är en grundläggande rättighet för ett barn som en civiliserad stat som Finland borde kunna upprätthålla oeberoende av vad som står på barnets uppehållstillstånd.

Problemen med B-loven är att innehavaren inte under det första året har rätt att arbeta. Vi är alla säkert överens om att arbete är det bästa sättet för en invandrare att integrera sig i det finländska samhället. Samtidigt är det för alla parter att föredra att invandrare kan jobba, försörja sig och betala skatter i stället för att leva på utkomststöd.

Ur den synvinkeln är det ofattbart att finländska myndigheter med vett och vilja tidigare gått in för att bevilja uppehållstillstånd som tvingar innehavaren till arbetslöshet. Och rent av absurt tedde sig förfarandet i de fall där en asylsökande jobbat på basis av asylsökandes rätt att arbeta efter tre månader i landet och sedan fått B-tillstånd, som inte gett rätt att fortsätta arbeta och på så sätt försörja sig själv och sin familj och betala skatter.

I dag talar vi om behovet av en snabbare integrering av invandrare i Finland. Politiken att bevilja B-lov var en politik som mycket effektivt drog mattan under nålsättningen att integrera de invandrare som stannat i Finland. Därför är det viktigaste i den nya lagen att de som får B-lov får rätt att arbeta. Vi vill att de som blir kvar i landet ska beviljas uppehållstillstånd som möjliggör en integration i samhället. Det mår både vårt samhälle och naturligtvis invandrarna bäst av.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30