Politiska kvinnonätverk möttes på Ålandskontoret i Helsingfors

26.02.2009 kl. 11:20

Riksdagens och lagtingets kvinnonätverk möttes igår på Ålandskontoret i Helsingfors på initiativ av Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér.

I sitt hälsningstal hoppades Elisabeth att kvällens träff skulle leda till framtida goda och nyttiga kontakter mellan kvinnorna i de båda parlamenten och var särskilt glad över att denna träff redan innan den hållits hade givit resultat; ett kvinnonätverk har grundats också vid Ålands lagting.

Rektor Gyrid Högman talade därefter om den åländska kvinnans historia och många igenkännande nickar och skratt kom från publiken, men i synnerhet då Gyrid berättade om åländskor som varit ”första kvinnan” i landet på sitt område var det mycket nytt för flera i sällskapet.

Tanken bakom träffen var att medlemmarna i nätverken skulle bekanta sig med varandra och diskutera gemensamma frågor och det lyckades bra, diskussionen efter inledning var öppen och otvungen. Maarit Feldt-Ranta konstaterade att det var först när kvinnorna på allvar kom med i politiken som det började hända något positivt inom lagstiftningen gällande familjepolitik, utbildning och vård. Alla var överens om att kvinnor också kan ekonomi, de sköter ju ofta familjens ekonomi med den äran, och att det nu är dags för kvinnorna att visa framfötterna också på detta typiskt manliga revir!

Ordförande Sirpa Asko-Seljavaara tackade för det goda initiativet och beklagade samtidigt att många som velat komma inte kunde på grund av att debatten om Lex Nokia pågick i plenum, och flere andra viktiga möten var på gång. Innan hon skyndade iväg till nästa möte berättade hon att hon verkligen uppskattar Åland och är med och arrangerar en internationell motorbåtsträff på Åland i juli. Ett 60-tal båtar deltar, främst från Tyskland, Sverige och Finland och de skall under tre dagar bekanta sig med det åländska samhället, självstyrelsen och Ålands historia och natur.

Ordförande för det nybildade kvinnonätverket vid Ålands lagting, Barbro Sundback berättade att hon länge tyckt att kvinnorna i lagtinget skulle kunna samarbeta över partigränserna i många frågor och när inbjudan till denna träff kom gjorde hon slag i saken och inbjöd till ett första möte, vilket utföll väl och ett kvinnonätverk grundades också vid lagtinget. Vice talman Gun-Marie Lindholm och Sirpa Eriksson var de övriga representanterna för Ålands lagting denna kväll.

Ordförande Barbro Sundback inbjöd till ett gemensamt möte på Åland, dit man också planerar bjuda in Sveriges rikdags kvinnonätverk.

Den om några veckor tillträdande ordföranden Merja Kyllönen, som representerar vänsterförbundet och Uleåborgs valkrets, uppskattade inbjudan och sade innan hon gick ”Jag glömmer inte Åland, vi ses där!”

 

Närmare uppgifter ger riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tfn 050 512 1984

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37