Nylund: Debatten om utlänningslagen

26.02.2009 kl. 11:56
Debatten om utlänningslagen som denna vecka pågått både i riksdagen och i media har igen visat att vi hela tiden och på alla plan måste arbeta mot intolerans.

Under högkonjunkturen insåg man att invandring behövs, och därmed låg främlingsfientligheten lågt. Nu när lågkonjunkturen nått vårt land kan det vara lätt för antagonister att slita samstämmigheten mot främlingshat i bitar, och det kan stå oss dyrt. För att vara ärliga mot oss själva är det viktigt att vi reagerar och agerar mot falska påståenden om invandrare och lagstiftning som berör dem.

Jag vill lyfta fram några element i en debatt med rasistiska drag: För det första är främlingsfientlighet nästan aldrig selektiv. Ofta hör man påståenden som att man inte motsätter sig invandrare som arbetat eller beter sig efter normerna. Jag skulle snarare påstå att atmosfären i samhället antingen är främlingsfientligt eller så är den inte. En misstänkliggörande atmosfär har en tendens att fastna på varje utlänning och gör det svårare för honom eller henne att leva i vårt samhälle, oberoende av personens natur eller möjligheter. För det andra stannar intolerans sällan vid utlänningar, utan riktar sig mot alla som avviker från genomsnittet. Det kan röra sig om allt från människor med mentala problem till nationella minoriteter. För det tredje är de av oss som inte tillhör någon minoritet alls verkligen i minoritet. Så är det att intolerans kan drabba vem som helst medan tolerans frambringar begåvningar!

Personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av "tekniskt hinder" beviljas tillfälligt uppehållstillstånd (B-lov). Sedan utlänningslagen totalreviderades år 2004 under dåvarande inrikesminister Rajamäki har tillfälliga uppehållstillstånd beviljats i hundratal, främst till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan. Faktum är att största delen av dem som beviljats B-lov finns fortfarande kvar i vårt land och orsakerna till att de inte kan återvända ligger djupare än s.k. "tekniska hinder". De är personer vars hemland under flera år upplevt väpnad konflikt. Det är rätt och slätt fel att påstå att en väpnad konflikt är ett tekniskt hinder: Det är situationen i hemlandet som hindrar återvändo.

Problemet med de tillfälliga B-loven är att de fråntog innehavaren rätt till hemkommun i Finland, rätt till arbete och rätt för invandrarbarn att gå i skola, vilket är en grundläggande rättighet som den finländska staten bör ha kunnat upprätthålla oberoende av barnets uppehållstillstånd. På detta sätt fråntogs innehavaren möjligheten att integreras i det finländska samhället. Trots att flera av problemen åtgärdats kvarstår problemet med att innehavaren under första året inte får arbeta.

Vi i Svenska riksdagsgruppen anser att det viktigaste i den nya lagen är att de som fått B-lov - tillfälligt uppehållstillstånd - får rätt att arbeta. Rätt att arbeta innebär rätt att försörja sig själv och en eventuell familj, rätt till integration, rätt att bli en del av samhället och rätt att bidra till samhällsutvecklingen. Det mår både samhället och invandraren bra av.

Regeringen avgav lagförslaget enhälligt för över ett år sedan och riksdagen har tagit god tid på sig att behandla det. Inga större ändringar har gjorts. Nu är det hög tid att frångå en politik som så effektivt undergrävt integreringen av de invandrare som stannat i Finland. Integrationen av invandrare måste bli snabbare, effektivare och utgå ifrån individens egna möjligheter. Det viktigaste i den nya lagen är att de som får B-lov får rätt att arbeta, läs: Ges möjligheten att bli en del av samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00