Nylund: Debatten om utlänningslagen

26.02.2009 kl. 11:56
Debatten om utlänningslagen som denna vecka pågått både i riksdagen och i media har igen visat att vi hela tiden och på alla plan måste arbeta mot intolerans.

Under högkonjunkturen insåg man att invandring behövs, och därmed låg främlingsfientligheten lågt. Nu när lågkonjunkturen nått vårt land kan det vara lätt för antagonister att slita samstämmigheten mot främlingshat i bitar, och det kan stå oss dyrt. För att vara ärliga mot oss själva är det viktigt att vi reagerar och agerar mot falska påståenden om invandrare och lagstiftning som berör dem.

Jag vill lyfta fram några element i en debatt med rasistiska drag: För det första är främlingsfientlighet nästan aldrig selektiv. Ofta hör man påståenden som att man inte motsätter sig invandrare som arbetat eller beter sig efter normerna. Jag skulle snarare påstå att atmosfären i samhället antingen är främlingsfientligt eller så är den inte. En misstänkliggörande atmosfär har en tendens att fastna på varje utlänning och gör det svårare för honom eller henne att leva i vårt samhälle, oberoende av personens natur eller möjligheter. För det andra stannar intolerans sällan vid utlänningar, utan riktar sig mot alla som avviker från genomsnittet. Det kan röra sig om allt från människor med mentala problem till nationella minoriteter. För det tredje är de av oss som inte tillhör någon minoritet alls verkligen i minoritet. Så är det att intolerans kan drabba vem som helst medan tolerans frambringar begåvningar!

Personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av "tekniskt hinder" beviljas tillfälligt uppehållstillstånd (B-lov). Sedan utlänningslagen totalreviderades år 2004 under dåvarande inrikesminister Rajamäki har tillfälliga uppehållstillstånd beviljats i hundratal, främst till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan. Faktum är att största delen av dem som beviljats B-lov finns fortfarande kvar i vårt land och orsakerna till att de inte kan återvända ligger djupare än s.k. "tekniska hinder". De är personer vars hemland under flera år upplevt väpnad konflikt. Det är rätt och slätt fel att påstå att en väpnad konflikt är ett tekniskt hinder: Det är situationen i hemlandet som hindrar återvändo.

Problemet med de tillfälliga B-loven är att de fråntog innehavaren rätt till hemkommun i Finland, rätt till arbete och rätt för invandrarbarn att gå i skola, vilket är en grundläggande rättighet som den finländska staten bör ha kunnat upprätthålla oberoende av barnets uppehållstillstånd. På detta sätt fråntogs innehavaren möjligheten att integreras i det finländska samhället. Trots att flera av problemen åtgärdats kvarstår problemet med att innehavaren under första året inte får arbeta.

Vi i Svenska riksdagsgruppen anser att det viktigaste i den nya lagen är att de som fått B-lov - tillfälligt uppehållstillstånd - får rätt att arbeta. Rätt att arbeta innebär rätt att försörja sig själv och en eventuell familj, rätt till integration, rätt att bli en del av samhället och rätt att bidra till samhällsutvecklingen. Det mår både samhället och invandraren bra av.

Regeringen avgav lagförslaget enhälligt för över ett år sedan och riksdagen har tagit god tid på sig att behandla det. Inga större ändringar har gjorts. Nu är det hög tid att frångå en politik som så effektivt undergrävt integreringen av de invandrare som stannat i Finland. Integrationen av invandrare måste bli snabbare, effektivare och utgå ifrån individens egna möjligheter. Det viktigaste i den nya lagen är att de som får B-lov får rätt att arbeta, läs: Ges möjligheten att bli en del av samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35