Nylund: Bredband på landsbygden

03.03.2009 kl. 09:30
Bredband på landsbygden - större satsningar behövs

Senaste onsdag var regeringens förslag till förändringar i kommunikationsmarknadslagen uppe i remissdebatt i riksdagen. Förutom tekniska förändringar gällande koncessioner slår den också fast att bredband blir en så kallad samhällsomfattande tjänst och 99 procent av befolkningen ska ha tillgång till en Internetförbindelse på 1 Mbit/s till skäligt pris samt att det senast 2015 ska finnas en förbindelse på 100 Mbit/s på högst 2 kilometers avstånd från användaren.

På torsdagen gav riksdagens jord- och skogsbruksutskott sitt utlåtande om Statsrådets redogörelse om EU-Kommissionens ekonomiska stimulansprogram. Vad har då de här ärendena att göra med varandra? Den gemensamma nämnaren är att båda behandlar bredbandsförbindelser och att man i båda fallen konstaterar att de fria marknadskrafterna inte klarar av att tillgodose behoven av snabba bredbandsförbindelser på landsbygden. Idag har vi den situationen att det på vissa glesbebyggda områden i landet inte går att få snabba förbindelser alls medan man på andra ställen i landet får betala lika hög månadsavgift för en 1 Mbit/s anslutning som man får för en 100 Mbit/s anslutning i våra större städer.

Än värre är det faktum att den tekniska utvecklingen i tätbebyggda områden är snabb medan den ideligen står still på landsbygden, var den i värsta fall försämras. Förklaringen är både enkel och tydlig: Våra teleföretag bedriver affärsverksamhet och satsar där det finns många användare och därför är lönsamt.

Regeringen anslår därför 66 miljoner euro för satsningar i datainfrastruktur där det inte går att få den på affärsmässiga villkor. Medräknat de kommunala och privata motsatsningarna som krävs innebär det en totalsatsning på 200 miljoner euro. I Kommissionens stimulanspaket föreslås att 1 miljard euro ska satsas på snabba bredbandsförbindelser. Med andra ord kommer staten och EU inom de närmaste åren att satsa betydande summor i bredband. Motiveringarna är den kortsiktiga ökningen av arbetstillfällen när bredbanden byggs och den långsiktiga, bestående effekten som ger avsevärt ökade möjligheter att bedriva företagsverksamhet av alla de slag där snabba förbindelser är tillgängliga.

För att det här ska lyckas krävs det förstås både planering och koordinering. Vid grävande för kommunalteknik, så som vatten och avlopp, borde man alltid samtidigt gräva ner rör för fiberkabel.

En diskussion som också startat handlar om huruvida man lagstiftningsvägen borde tvinga teleföretagen att öka samarbetet i sina fibernät eller till och med bygga upp ett "Finlands stamnät", med modell från Fingrid på elsidan, för att kunna utnyttja infrastrukturen effektivare. Teleföretagen har ofta i praktiken en monopolliknande situation på de områden de verkar och det tenderar att synas både i utveckling av tekniken och i prissättningen. Många experter hävdar att det här är den enda möjligheten att sprida tekniken också i mera glesbebyggda områden.

De andelslag som startat upp verksamhet på flera ställen i Österbotten, nu senast i Pedersöre, gör ett viktigt arbete. Förutom nyttan för alla privathushåll är nyttan obestridlig för alla som jobbar och sköter kontakter hemifrån, för alla företag och industrier och definitivt för lantbrukslägenheterna. En modern mjölkgård med mjölkningsrobot kan idag inte fungera med en 1 Mbit/s anslutning, servicen och helpdesken kräver betydligt snabbare förbindelser för att fungera.

Fast Finland ofta utpekas för att vilja vara bäst i klassen i EU-sammanhang så har vi uppenbart inga sådana ambitioner på bredbandssidan. Trots det är de satsningar och ställningstaganden som nu görs ett steg i rätt riktning. Och vi kan alltid höja målsättningarna under resans gång. Det kommer nämligen att behövas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30