Nylund: Bredband på landsbygden

03.03.2009 kl. 09:30
Bredband på landsbygden - större satsningar behövs

Senaste onsdag var regeringens förslag till förändringar i kommunikationsmarknadslagen uppe i remissdebatt i riksdagen. Förutom tekniska förändringar gällande koncessioner slår den också fast att bredband blir en så kallad samhällsomfattande tjänst och 99 procent av befolkningen ska ha tillgång till en Internetförbindelse på 1 Mbit/s till skäligt pris samt att det senast 2015 ska finnas en förbindelse på 100 Mbit/s på högst 2 kilometers avstånd från användaren.

På torsdagen gav riksdagens jord- och skogsbruksutskott sitt utlåtande om Statsrådets redogörelse om EU-Kommissionens ekonomiska stimulansprogram. Vad har då de här ärendena att göra med varandra? Den gemensamma nämnaren är att båda behandlar bredbandsförbindelser och att man i båda fallen konstaterar att de fria marknadskrafterna inte klarar av att tillgodose behoven av snabba bredbandsförbindelser på landsbygden. Idag har vi den situationen att det på vissa glesbebyggda områden i landet inte går att få snabba förbindelser alls medan man på andra ställen i landet får betala lika hög månadsavgift för en 1 Mbit/s anslutning som man får för en 100 Mbit/s anslutning i våra större städer.

Än värre är det faktum att den tekniska utvecklingen i tätbebyggda områden är snabb medan den ideligen står still på landsbygden, var den i värsta fall försämras. Förklaringen är både enkel och tydlig: Våra teleföretag bedriver affärsverksamhet och satsar där det finns många användare och därför är lönsamt.

Regeringen anslår därför 66 miljoner euro för satsningar i datainfrastruktur där det inte går att få den på affärsmässiga villkor. Medräknat de kommunala och privata motsatsningarna som krävs innebär det en totalsatsning på 200 miljoner euro. I Kommissionens stimulanspaket föreslås att 1 miljard euro ska satsas på snabba bredbandsförbindelser. Med andra ord kommer staten och EU inom de närmaste åren att satsa betydande summor i bredband. Motiveringarna är den kortsiktiga ökningen av arbetstillfällen när bredbanden byggs och den långsiktiga, bestående effekten som ger avsevärt ökade möjligheter att bedriva företagsverksamhet av alla de slag där snabba förbindelser är tillgängliga.

För att det här ska lyckas krävs det förstås både planering och koordinering. Vid grävande för kommunalteknik, så som vatten och avlopp, borde man alltid samtidigt gräva ner rör för fiberkabel.

En diskussion som också startat handlar om huruvida man lagstiftningsvägen borde tvinga teleföretagen att öka samarbetet i sina fibernät eller till och med bygga upp ett "Finlands stamnät", med modell från Fingrid på elsidan, för att kunna utnyttja infrastrukturen effektivare. Teleföretagen har ofta i praktiken en monopolliknande situation på de områden de verkar och det tenderar att synas både i utveckling av tekniken och i prissättningen. Många experter hävdar att det här är den enda möjligheten att sprida tekniken också i mera glesbebyggda områden.

De andelslag som startat upp verksamhet på flera ställen i Österbotten, nu senast i Pedersöre, gör ett viktigt arbete. Förutom nyttan för alla privathushåll är nyttan obestridlig för alla som jobbar och sköter kontakter hemifrån, för alla företag och industrier och definitivt för lantbrukslägenheterna. En modern mjölkgård med mjölkningsrobot kan idag inte fungera med en 1 Mbit/s anslutning, servicen och helpdesken kräver betydligt snabbare förbindelser för att fungera.

Fast Finland ofta utpekas för att vilja vara bäst i klassen i EU-sammanhang så har vi uppenbart inga sådana ambitioner på bredbandssidan. Trots det är de satsningar och ställningstaganden som nu görs ett steg i rätt riktning. Och vi kan alltid höja målsättningarna under resans gång. Det kommer nämligen att behövas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00