Nylund: Bredband på landsbygden

03.03.2009 kl. 09:30
Bredband på landsbygden - större satsningar behövs

Senaste onsdag var regeringens förslag till förändringar i kommunikationsmarknadslagen uppe i remissdebatt i riksdagen. Förutom tekniska förändringar gällande koncessioner slår den också fast att bredband blir en så kallad samhällsomfattande tjänst och 99 procent av befolkningen ska ha tillgång till en Internetförbindelse på 1 Mbit/s till skäligt pris samt att det senast 2015 ska finnas en förbindelse på 100 Mbit/s på högst 2 kilometers avstånd från användaren.

På torsdagen gav riksdagens jord- och skogsbruksutskott sitt utlåtande om Statsrådets redogörelse om EU-Kommissionens ekonomiska stimulansprogram. Vad har då de här ärendena att göra med varandra? Den gemensamma nämnaren är att båda behandlar bredbandsförbindelser och att man i båda fallen konstaterar att de fria marknadskrafterna inte klarar av att tillgodose behoven av snabba bredbandsförbindelser på landsbygden. Idag har vi den situationen att det på vissa glesbebyggda områden i landet inte går att få snabba förbindelser alls medan man på andra ställen i landet får betala lika hög månadsavgift för en 1 Mbit/s anslutning som man får för en 100 Mbit/s anslutning i våra större städer.

Än värre är det faktum att den tekniska utvecklingen i tätbebyggda områden är snabb medan den ideligen står still på landsbygden, var den i värsta fall försämras. Förklaringen är både enkel och tydlig: Våra teleföretag bedriver affärsverksamhet och satsar där det finns många användare och därför är lönsamt.

Regeringen anslår därför 66 miljoner euro för satsningar i datainfrastruktur där det inte går att få den på affärsmässiga villkor. Medräknat de kommunala och privata motsatsningarna som krävs innebär det en totalsatsning på 200 miljoner euro. I Kommissionens stimulanspaket föreslås att 1 miljard euro ska satsas på snabba bredbandsförbindelser. Med andra ord kommer staten och EU inom de närmaste åren att satsa betydande summor i bredband. Motiveringarna är den kortsiktiga ökningen av arbetstillfällen när bredbanden byggs och den långsiktiga, bestående effekten som ger avsevärt ökade möjligheter att bedriva företagsverksamhet av alla de slag där snabba förbindelser är tillgängliga.

För att det här ska lyckas krävs det förstås både planering och koordinering. Vid grävande för kommunalteknik, så som vatten och avlopp, borde man alltid samtidigt gräva ner rör för fiberkabel.

En diskussion som också startat handlar om huruvida man lagstiftningsvägen borde tvinga teleföretagen att öka samarbetet i sina fibernät eller till och med bygga upp ett "Finlands stamnät", med modell från Fingrid på elsidan, för att kunna utnyttja infrastrukturen effektivare. Teleföretagen har ofta i praktiken en monopolliknande situation på de områden de verkar och det tenderar att synas både i utveckling av tekniken och i prissättningen. Många experter hävdar att det här är den enda möjligheten att sprida tekniken också i mera glesbebyggda områden.

De andelslag som startat upp verksamhet på flera ställen i Österbotten, nu senast i Pedersöre, gör ett viktigt arbete. Förutom nyttan för alla privathushåll är nyttan obestridlig för alla som jobbar och sköter kontakter hemifrån, för alla företag och industrier och definitivt för lantbrukslägenheterna. En modern mjölkgård med mjölkningsrobot kan idag inte fungera med en 1 Mbit/s anslutning, servicen och helpdesken kräver betydligt snabbare förbindelser för att fungera.

Fast Finland ofta utpekas för att vilja vara bäst i klassen i EU-sammanhang så har vi uppenbart inga sådana ambitioner på bredbandssidan. Trots det är de satsningar och ställningstaganden som nu görs ett steg i rätt riktning. Och vi kan alltid höja målsättningarna under resans gång. Det kommer nämligen att behövas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35