Wideroos: Längre arbetsliv tryggar välfärden

03.03.2009 kl. 10:33
I dessa tider när den internationella finanskrisen gräver djupa hål i den finländska ekonomin är det viktigt att vi vågar fatta tuffa beslut. På detta sätt ska vi bibehålla och höja välfärden och det goda sociala skydd som vi är kända för i Finland.

När regeringen i veckan hade sin halvtidsgenomgång föreslogs att den allmänna pensionsåldern skulle höjas från 63 till 65 år. Detta sker inte över en natt utan pensionsåldern skulle höjas stegvis med början från år 2011. Först år 2022 skulle den nya minimiåldern vara i kraft. Detta behövs för att ta hand om den åldrande befolkningen och samtidigt se till att pensionerna inte sänks!
Sysselsättningsgraden i Finland borde höjas från nuvarande 70 till 75 %. Vi behöver alltså komma ut snabbare i arbetslivet, må bra när vi väl är där och ha motivation och vilja att stanna länge. Allt det här tog regeringen fasta på via olika förslag som förbättrar möjligheterna till ett långt och givande arbetsliv.

Under ”laman” på 1990-talet användes osthyveln frekvent när det skars ner på våra stöd och sociala förmåner. Också kommunerna drabbades hårt. Servicenivån kunde omöjligen upprätthållas. Idag ser vi konsekvenserna exempelvis i det ökande illamående som drabbat barn- och unga när skolpsykiatrin och övriga skyddsnät bantades ner och närapå försvann. I denna kris vill vi agera annorlunda. Vi vill inte skära ner i de förmåner som drabbar samhällets svaga. Vi vill inte heller att välfärden ska minska. Och vi vill inte att de negativa konsekvenserna ska synas om 10 år.
Istället tar vi ansvar i regering och riksdag genom att besluta om ett av de största stödpaketen i hela EU. Vi ökar statsskulden för att kunna behålla det sociala skydd vi anser vara så viktigt. Men vi kan inte ensamma ta hela ansvaret - också medborgarna måste ta ansvar för välfärden. Vi måste också inse att skulderna ska betalas tillbaka. Därför behöver vi ha kvar kunniga människor i arbetslivet!
Idag går folk i pension alldeles för tidigt. Jag kan ta mig själv som exempel; en frisk och arbetsför kvinna som närmar sig 58 år. Många i min ålder eller några år äldre har redan gått i pension eller tänker göra det. Är det här rimligt när vi ständigt får allt fler pensionärer och allt färre förvärvsarbetande? Nej, istället måste vi ta ett gemensamt ansvar för den finländska välfärden.
Regeringen har satt ut en riktlinje. Nu vidtar den egentliga beredningen på Social- och hälsovårdsministeriet. Här är givetvis förhandlingar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viktig del. Det är under den här resan som detaljerna och tidsplanen klarnar. Sedan får vi på riksdagen ta ställning till förslaget. Klart är dock att ett friskt folk, ett friskt näringsliv och ett friskt samhälle lägger grunden för vår välfärd. Mot detta har regeringen tagit ett klart steg i och med målet att höja pensionsåldern!

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00